tisdag 30 maj 2017

Fiffigt stöd för ärtor!

Fredriksdals köksträdgårdsmästare Philippe Plöninge har alldeles extra gröna fingrar. Har ni vägarna förbi Helsingborg kan jag rekommendera ett besök på Fredriksdal museer och trädgårdar. Hela parken är underbar, när rosorna blommar inte minst, och köksträdgården är något alldeles extra. Jag gillar Plönninges uppfinningsrikedom och enorma nyfikenhet kring allt som har med odling att göra.

Idag vill jag visa Philippe Plöninges fiffiga stöd för ärtor

Björkris nedstucket i jorden är ett perfekt stöd för små ärtskott.
Skotten kan enkelt leta sig fram i mitten och få stöd runtom.

När skotten växer upp tar större grenar av björk över och stöttar.


Alla har kanske inte tillgång till just björk,
men idéen att använda vad som bjuds i naturen är så fiffigt!

Om författaren: Katarina Kihlberg är skribent, kommunikatör och trädgårdsingenjör.


söndag 21 maj 2017

Restips för själen

Får jag vara så himla fräck att jag på denna blogg tipsar om ett inlägg på en annan blogg som råkar vara min egen? Den ligger på hemsidan för 2Goda Vin & Bryggeri som är min och makens gemensamma syssla. Vi är nyss hemkomna efter ett sagolikt besök hos en av våra vinproducenter och jag kan varmt rekommendera att besöka denna plats. På vingården Fattoria Valacchi mellan Siena och Florens i Toscana finns ett agriturismo (= Bo på vingård) som heter Al Gelso Bianco. Här hittar du lugnet om du undrar var det har tagit vägen.

Läs om Al Gelso Bianco: En lisa för själen



tisdag 16 maj 2017

Älskar violruta!

Jag var med bästa trädgårdsväninnan på Flyinge Plantshop igår och som vanligt pillade jag på och ojade mig över violrutor. Väninnan påpekade att jag alltid gör det. Ändå finns inga i min trädgård. Det får bli ändring på det säsong 2017. Hur har ni det med violrutor? Det finns ju mängder med sorter. Hittade denna, som jag tyvärr inte kan sortnamnet på, i min kamera.
VIOLRUTA
Thalictrum delavayi
 




Nytt och färgglatt med sommarblommor!

Fleråriga, stora och kostsamma växter bör vi välja med omsorg och eftertanke. De ingår i vår långsiktiga planering av trädgården eller balkongen. Sommarblommor däremot kan vi ta till oss mer spontant och välja färger, former och blommor som vi är sugna på just precis nu. Vi vågar blanda mer vilt och hitta nya personliga och livfulla arrangemang.

Ett fält med lejongap kanske vi inte måste ha, men i kruka
och rabatt är dessa mormorsblommor lättsådda färgkanoner.

Dansar en sommar!

Sommarblommor kan definieras på lite olika sätt men i princip menar vi blommor som i Sverige sås, blommar, sätter frö och dör på en säsong. Du kan enkelt så många sommarblommor själv eller köpa färdiga, relativt billiga plantor i trädgårdshandeln. Ett mycket sympatiskt kännetecken för många sommarblommor är att de är osedvanligt färggranna, de blommar i överflöd hela sommaren och en bit in på hösten och de är lätta att sköta.

Från färgsättare till räddare i nöden

Du kan måla din balkong med sommarblommor! När grunden är klar med de lite större växterna, kanske en kryddhörna, någon klätterväxt och möblerna gör sommarblommorna entré och skapar det där härliga extra. Du kan plantera låga sommarblommor i kanten på större krukor tillsammans med perenner, kryddväxter och prydnadsträd eller sätta dem i egna krukor och placera i en färgsprakande grupp eller lite varstans som glada klickar bland det övriga gröna.


Småblommig petunia blommar i mängder. Foto: Blomsterfrämjandet.

Blanda färger själv eller, som här, välj färdiga mixar. Foto: Blomsterfrämjandet.

I rabatten är sommarblommor utmärkta räddare när du inte vet riktigt hur du vill ha det ännu. Testa först med sommarblommor och se vilka färger och former som gör sig bäst innan du lägger pengar på fleråriga växter. Sommarblommor kan också vara första hjälpen för dig som ska vara bortrest under sommaren. Plantera sommarblommor i krukor nu på våren, njut av de fram tills du åker och unna dig att ersätta det som har vissnat med nya fräscha exemplar när du kommer tillbaka. Kanske nya sorter, nya färger.

Trädgårdsverbena är fin ensam eller i grupp.
Foto: Blomsterfrämjandet/Minna Mercke Schmidt

Ansa, vattna, gödsla!

Sommarblommor är rätt anspråkslösa. Men vatten måste de så klart ha, rikligt en varm sommar. Gödselvattnar du regelbundet blommar de mer, bra gödsel finns att köpa på flaska. Ansa regelbundet bort vissna blommor för så lång blomning som möjligt. De flesta sommarblommor älskar sol men det finns sorter även för halvskugga och skugga.

10 FINA SOMMARBLOMMOR FÖR KRUKA OCH RABATT

Lejongap: Blommar juni-oktober i soligt läge. Finns i många olika höjder och i alla tänkbara färger.

Ageratum: Blommar juni-september i sol till halvskugga. Finns i många olika höjder i blått, lila, rosa, vitt och tvåfärgat.

Blåvinda: Blommar juni-oktober i soligt läge. Höjd 25-30 cm. Mängder av blommor i blått, vitt och rosa.

Blomstertobak: Blommar juni-september i sol till halvskugga. Höjd 30-60 cm. Blommar i vitt, rosa, lila, rött, lime och tvåfärgat.

Lobelia: Blommar juni-oktober i sol till skugga. Höjd ca 35 cm. Finns från klaraste blått till lila, rosa och vitt.

Petunia: Blommar juni-september i soligt läge. Höjd 15-30 cm. Finns idag i mängder av färger, former och storlekar på blomman.

Påfågelblomster: Blommar juni-september i soligt läge. Höjd 20-25 cm. Gula, orange, nyanser av rött, vita, rosa och flerfärgade exotiska blommor.

Trädgårdsverbena: Blommar juni-september i soligt läge i alla tänkbara färger. Höjd 25 cm.

Sommarmalva: Blommar juli-september i soligt läge. Finns i flera olika höjder med klara fina och mängder av färger på blomman.

Lövkoja: Blommar juni-september i sol till halvskugga. Höjd 30-50 cm. Blomfärg från nyanser av rött till rosa, lila, vitt och gult.

Ringblomma: Blommar juni-september i soligt läge. Höjd 20-60 cm. Färgen skiftar från nyanser av gult till mörkaste orange och aprikos.
-

Romantisk och fluffig ageratum fyller ut fint i kruka. Foto: Blomsterfrämjandet
Sommarmalva är en av mina favoriter...

... liksom ringblomma

Om författaren: Katarina Kihlberg är skribent, kommunikatör och trädgårdsingenjör.

tisdag 9 maj 2017

Morgonstund i trädgården

Nu har jag kört ogräs i två inlägg. De är väldigt vällästa så jag hoppas ni har haft nytta av dem och känner att ogräsen inte tar över lusten. Dags nu att pausa och njuta. Arla morgon i min trädgård i morse var magisk. Septemberkrispig luft (kunde gärna varit varmare) gjorde att alla intryck var kristallklara utom i den låga morgonsolens motljus. Nattens regn låg kvar på blad och knoppar. Det enda som saknades för en komplett majupplevelse i trädgården var göken. Den brukar komma mellan sista april och femte maj, men i år tycker den nog det är för kallt.

Glöm inte att gå ut tidigt på morgonen i maj och bara vara!
Här kommer lite bilder från min arla stund.

MORGONSTUND I TRÄDGÅRDEN

Motljuset gör fokus lite slöjigt. Krikonet blommar för fullt.


Den klassiska ormbunksknoppningen. Som kanelbullar som rullar upp ur marken.
 


Min lilla stentrappa till bersån. Kirskålen lurar.


Allium.
 


Gamla snår finns det i min trädgård.
En titt in mellan hasselns stammar.


En gigantisk bok tronar nedanfrö vår tomt.


Nattens regn på aklejaknopp.


Plats för morgonkaffe!
 

Klassisk vattensamlare - daggkåpa.


Lupin samlar vatten ännu vackrare än daggkåpa.

Om författaren:
Katarina Kihlberg är skribent, kommunikatör och trädgårdsingenjör.

måndag 8 maj 2017

Att mota bort ogräset

Varför finns ogräs? kan den trötta och ledbrutna odlaren fråga sig. Svaret på frågan ligger bortom villastaketen och den odlade marken, i naturens egna bestämmelser. I naturen har ogräset alltid haft uppgiften att växa sig starkt och täcka marken där inget annat växer. En bar mark är något naturen inte accepterar. Där marken ligger öppen och oskyddad riskerar nämligen näringsrik och lucker jord att blåsa bort. Eftersom inget växer där finns heller ingen aktivitet i jorden, inget nytt organiskt material bildas och kvar blir en arm och näringsfattig jord.


Åkerfräken har en imponerande växtkraft och
slår snabbt till där marken ligger bar. Ett riktigt fult ogräs.
 
Sett ur naturens perspektiv är ogräsen alltså gamla, nyttiga kulturväxter. Sett ur trädgårdsägarens perspektiv är de starkväxande, ovälkomna gäster som konkurerrar med prydnadsväxterna om vatten, plats, ljus, näring och blickfång.

Förebyggande arbete mot ogräs handlar mycket om att skapa bästa förutsättningar för prydnadsväxterna, så att de klarar av att stå emot ogräset. Se till så att det är ordentligt rensat vid nyplantering, ge växten en bra start med fin mullrik jord vattna ordentligt tills plantan har etablerat sig. Plantera inte för glest utan låt växterna täcka marken så snart det går. Plantera gärna in marktäckande växter mellan övriga perenner.

Här har man gjort ett gediget förarbete mot ogräs!

Täck marken runtomkring med bark och lägg eventuellt en markduk under. Markduk kan också användas under stenläggningar för att hålla helt ogräsfritt. Var också ute i god tid på våren och rensa ogräs.

Trots all världens förebyggande arbete så existerar inte den ogräsfria trädgården. Rent subjektivt kan den förstås finnas för alla er som tycker att ogräset är helt okej eller till och med ser de som en tillgång. Men om det växer dig över huvudet och inget annat har hjälpt så är det bra att veta lite om bekämpning. På icke kemisk väg, talar jag om då.

Rensa fröogräs

Med sina grunda rötter är fröogräsen lätta att ta bort. Det allra viktigaste är att rensa bort dem innan de börjar blomma, gärna så snart de tittar upp ur marken. Vissa fröogräs sprider frön hela säsongen, andra har ett par intensiva frötillfällen. Vilken sort det än är så ska de bort innan fröna får tillfälle att spridas. Om du har kompost är den idealisk slutstation för det näringsrika ogräset; då sluts den naturliga cirkeln som är grunden i ekologiskt odlande. Fröna kan så klart ett litet bekymmer, men om ogräset grävs ner ordentligt i komposten så det hamnar där aktiviteten är stor sker nedbrytningen av fröna snabbt.


Rensa rotogräs

Var ute i god tid och rensa bort rotogräsen när de kommer upp på våren. Det har visat sig vara allra mest effektivt att ta dem när några blad har hunnit bildas, då använder roten mycket av sin näring på att skjuta upp blad och tillväxten hämmas ordentligt om dessa blad tas bort och roten behöver använda ytterligare energi för att skjuta upp nya. Att trötta ut rotogräs genom att ständigt kapa av allt grönt ovan jord är en tålamodsprövande men effektiv bekämpning. Ju mindre bladmassa ogräset tillåts producera desto mindre energi kan det föra tillbaka till rötterna som långsamt försvagas.

Kirskål ska tröttas ut, inte dras upp ur jorden. Kör över med gräsklipparen eller klipp med sax.
Allt grönt ska bort och när nya skott skjuter upp klipps de också ner. Tålamod...


Även rotogräs kan återgå till trädgården för att berika jorden med näring. Låt bladverk och rötter ligga och torka i solen några dagar och lägg dem sedan på komposten.

Redskap




Det finns mängder med verktyg och tekniker för ogräsrensning. Den gamla hederliga ogräshackan och skyffeljärnet, är bra för att skära av rötter och luckra upp jorden i rabatterna. Skyffeljärnet skjuter man framför sig en bit under markytan. Kloräfsa är också bra, både med långt skaft och som handverktyg. För grävning krävs förstås en bra spade. För ogräs med pålrot, som maskros, fungerar ett maskrosjärn. På större ytor, helt täckta med exempelvis kirskål är det gräsklippare som gäller för grovarbetet med att trötta ut ogräset.

Och slutligen - ibland måste vi gilla läget och låta ogräset vara till förmån för lata, goa stunder i trädgården!
 
Läs också: Hur ogräs växer och sprider sig

Om författaren: Katarina Kihlberg är skribent, kommunikatör och trädgårdsingenjör.

fredag 5 maj 2017

Hur ogräs växer och sprider sig

Att ogräs växer och sprider sig utan vårt tillstånd vet alla trädgårdsägare. Att också veta hur ogräsen tar sig fram i livet är praktiskt för att lättare kunna besluta hur de ska förebyggas eller bekämpas. Eller om du helt enkelt vågar låta vissa vara...

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Baldersbrå är vackert men sällan poppis i villarabatten.



Fröogräs - många som gror tidigt

Fröogräs är ettåriga eller tvååriga. De ettåriga ogräsen gror, växer upp, blommar, producerar frön och dör under samma säsong. De förökar sig genom att fröna övervintrar och gror nästa säsong. Deras överlevnadsstrategi är dels att de är många dels att de gror tidigt, ofta innan prydnadsväxterna har kommit igång. De tvååriga ogräsen får bara bladrosett första året och blommar, bildar frön och dör året därpå.

Det finns ogräsfrön som kan ligga i marken i flera år innan de bestämmer sig för att gro. Ogräsfröna sprids med vinden, med djur och fåglar, via vatten, med jord som flyttas eller på människors kläder och skor.

Exempel ettåriga fröogräs: baldersbrå, svinmålla, våtarv och revormstörel.
Exempel tvååriga fröogräs: kardborre, kungsljus och löktrav.

Åkerfräken kan vara riktigt besvärligt,

Rotogräs - fiffiga lösningar

Rotogräs, eller fleråriga ogräs, bildar också frön men många sprids huvudsakligen med hjälp av välutvecklade rotsystem som bildar starka sidorötter, jordstammar eller sidoskott. Rötterna övervintrar och är ena hejare på att lagra näring, vilket gör plantorna ovan jord till riktiga överlevare. Dessutom har många av rotogräsen fiffiga lösningar om de skulle dras upp ur jorden.

När vi tror att exempelvis kirkskålen är bortrensad för att den inte syns ovan jord ligger det i stället kvar massor av små rotdelar i jorden som bildar nya plantor. Och när du gräver i rabatten kan en avhuggen ogräsrot resultera i ett helt nytt bestånd. Vissa arter, som åkertistel, får riktigt djupa rötter som byggs upp i olika våningar medan andra, som kirskål och kvickrot, har ganska grunda rötter men skickar ut långa utlöpare som bildar nya plantor.

En del fleråriga ogräs sprider sig via rötterna men har samtidigt en enorm fröproduktion, exempelvis gråbo och änggsyra. Några fleråriga ogräs förökar sig enbart med frön, exempelvis maskros. En avbruten maskrosrot kan dock, som ni säkert har märkt, växa upp igen och bilda ny planta.

Exempel fleråriga ogräs: åkervinda, åkerfräken, kvickrot, kirskål, knölklocka, tussilago, gråbo och ängssyra.


Ängssyra är fint i närbild.

Gråbo orsakar besvär för många pollenallergiker.
Kirskål kan vara en vacker marktäckare, om än svår att hålla på plats!

Nästa inlägg handlar om förebyggande och bekämpning av ogräs!

Om författaren: Katarina Kihlberg är skribent, kommunikatör och trädgårdsingenjör.

torsdag 4 maj 2017

Att plantera häck

Det finns många olika och bra sätt att rama in din tomt. Lummigast och mest lättskött vågar jag påstå att häcken är! Om du är i planteringstagen så är det en god idé att fundera över vilken sorts häck du ska välja och hur du går till väga vid planteringen!


Avenbok skapar en vacker häck året runt.

En häck är en investering på många sätt. Ekonomiskt så klart men även i att du på lång sikt får en naturligt insynsskyddad trädgård. En häck är lätt att sköta, den är långlivad och den ger ett behagligt vindskydd runt din trädgård. Fördelen med häck som vindskydd är att den inte stoppar vinden helt, och tvingar den ta en annan väg, utan silar den genom sina grenar på ett mjukt och naturligt sätt

Olika sätt att köpa häckplantor


Barrotade plantor är det billigaste alternativet. På våren ska de planteras innan tillväxten har kommit igång ordentligt och bör vara i jorden senast i juni. Det är viktigt att plantera barrotade växter direkt efter inköp, alternativt gräva ner de tillfälligt, dock högst en vecka, bakom husknuten. Räkna med 3−4 plantor per meter för de flesta sorter.

Krukodlade plantor kostar lite mer men det behövs inte lika många per meter. Antalet varierar beroende på sort och storlek i krukan. Krukodlade häckväxter kan planteras under hela växtsäsongen.

Färdighäck är benämningen på häckplantor som säljs stora och färdigklippta, från 150 cm upp till nästan 2 meter höga direkt vid inköp. Färdighäck blir en tät, hög och insynsskyddande häck på bara en säsong. Den kan planteras en bit in i juni så länge du är hemma och kan vattna. Priset är så klart mycket högre än de båda andra alternativen. Färdighäck finns i sortimentet hos en del plantskolor medan andra har det som beställningsvara.

Att välja häcksort


Eftersom en häck ofta ska planteras på en stor, eller snarare lång, yta är det viktigt att välja en sort som trivs i din jord, så att du inte måste börja med ett omfattande jordförbättringsarbete. Det är också viktigt att sorten trivs i det läge du erbjuder för att den ska utvecklas på bästa sätt. Fundera på vilken typ av jord du har, om det är torrt eller fuktigt på platsen, om häcken kommer stå soligt eller i skugga och om platsen är blåsig. I slutet av artikeln finns en lista med lite information om några av våra vanligaste häckväxter. I övrigt är det bra att botanisera i plantskolan och fråga personalen om vad som kan tänkas trivas hos dig.

Plantera en häck


Innan du börjar gräva är det bra att sätta häckplantorna i vatten så att rötterna får suga upp ett ordentligt vätskeförråd. Börja sedan med att gräva ett planteringsdike. Diket ska vara minst 40 cm djupt och 70 cm brett. Dra gärna en lina rakt genom diket för att hjälpa dig att hålla en rak linje vid planteringen. I diket ska du nu gräva en grop till varje planta. Luckra upp jorden i botten på gropen och häll gärna ner kompostjord eller bra planteringsjord blandad med kogödsel.


För att underlätta hela processen gräver du först en grop, sätter ner första plantan och gräver direkt nästa grop. Den jorden som kommer upp ur andra gropen lägger du på den första plantan. Då har du hela tiden snurr på jorden så att det inte byggs upp en stor hög.

Sätt nu ner plantan i gropen så att den hamnar på samma djup om den stod i hos plantskolan. Du kan behöva klippa till rötterna på barrotade plantor – de ska inte tryckas ihop i botten av gropen. Fyll sedan på med jord och tryck till ordentligt med foten så att plantan står rakt och stadigt.


Glöm inte att vattna din nyplanterade häckplantor regelbundet 
de första veckorna efter plantering!

Några vanliga och bra häcksorter


Det finns många sorters häckväxter. Fråga i en bra och välsorterad handelsträdgård så hjälper de dig att beskriva de olika. Nedan beskriver jag mina favoriter.

Avenbok
Liguster












Avenbok: växer bäst på mullrik, kalkhaltig jord. Den tål skugga bra men trivs inte alltför blåsigt. Den är vacker även på vintern med sina torra, rostbruna blad som sitter kvar tills nya knoppar puttar av dem på våren. Zon 1−4. Obs! Klipp inte avenbok förrän den har nåt den höjd du vill ha. Därefter kan den formas såsom du vill ha den.

Liguster: är kanske den vanligaste formklippta häcken, säkert på grund av att den är så lättskött och snygg. Den är delvis vintergrön och går att forma mycket tät och jämn. Trivs på mullhaltig jord, annars anspråkslös. Kan stå i sol−skugga. Zon 1−3.


Oxel
Aronia











Oxel: är en klassisk svensk häckväxt som troget ramar in många gamla trädgårdar. Anspråkslös, vind- och salttålig med vackert silvergrått bladverk. Det bästa för dig som bor vid havet. Zon 1−5.

Aronia: Vacker buske som får fantastiska höstfärger. Vita blommor i maj−juni. Bären är svarta och ätliga. Trivs i vanlig trädgårdsjord i sol−halvskugga. Zon 1−5.

Spirea: finns olika sorter som alla är slående vackra när de blommar på våren. De är lättodlade och tåliga och kan stå i sol−halvskugga. Zon 5.



Spirea i doftande blom!
Lycka till med din häckplantering!
önskar Katarina


Om författaren: Katarina Kihlberg är skribent, kommunikatör och trädgårdsingenjör.