onsdag 22 februari 2017

Förbättra din jord

Det är roligt att handla vackra buskar, perenner och rosor och skapa fina rabatter. Men innan du tar det steget är det viktigt att se över jorden i rabatterna. En bra jord är en förutsättning för att dina växter ska må bra, bli vackra och växa sig starka.
 
Rudbeckior i full blom som tackar för den goda jorden de står i.
 
Om du jordförbättrar regelbundet i din trädgård blir resultatet mycket bättre och arbetet roligare än om du gör stora punktinsatser med långa perioder då jorden lämnas helt åt sitt öde.

Näringsrik och luftig jord ska ut i vårrabatterna!

Jordförbättring innebär att vi tillför den jord som redan finns i trädgården organiskt material som höjer näringshalten i jorden och förbättrar strukturen på jorden så att den blir lättare att arbeta med. Rötterna får en trevligare miljö att växa i och vatten och näring hålls kvar i jorden i väntan på att växterna behöver dem.

Innan du börjar arbeta med jordförbättring i dina rabatter är det bra att veta vad du har för typ av jord.

Vilken jord har du?













Det finns många jordtyper som den intresserade kan fördjupa sig i men för allmänt trädgårdsvett räcker det att skilja på sandjord och lerjord. Gör så här för att ta reda på vilken jordtyp du har: Ta upp lite av din jord i fuktad hand och krama den. Lerjord bildar lätt en klump som det går att forma och göra avtryck i medan sandjorden smulas sönder.

När du har kommit fram till vilken typ av jord du har är det bara att gilla läget; vi kan inte byta jordtyp i våra trädgårdar utan vi har den jord vi har. Vi kan däremot hjälpa den att bli så bra som möjligt!

Lerjord och sandjord är goda trädgårdsjordar båda två om du bara jobbar med förbättring och anpassar växter och grödor efter jorden, inte tvärtom. Det finns några tydliga för- och nackdelar hos dem båda som är bra att känna till.

Lerjordens fördelar

  • Är bra på att hålla näring och vatten
  • Innehåller naturligt mer kalk
  • Håller värmen längre på hösten

Lerjordens nackdelar

  • Kan vara tungarbetad
  • Kan bli för tät så att rötterna lider syrebrist
  • Värms upp senare på våren

Sandjordens fördelar

  • Är lättarbetad
  • Värms upp relativt snabbt på våren
  • Är väldränerad, rötterna får en luftig miljö

Sandjordens nackdelar

  • Är sämre på att hålla näring
  • Torkar snabbt upp
  • Innehåller mindre kalk

Förbättra jorden!

Vare sig du har en lerjord eller en sandjord så är målet att skapa en jord som är lättarbetad, näringsrik och som kan hålla kvar lagom mycket vatten. Då trivs växterna bäst och arbetet i trädgården blir roligast och mest belönande för dig.

Kompost är alltid bra!

Sandjord och lerjord kan förbättras på lite olika sätt. Något som alltid gör nytta och som räcker för din nybörjartid i trädgården, för båda jordtyperna är kompost, barkmull och torvmull. För den som har en kompost i trädgården hämtas kompostjorden där efterhand som den har brutits ner ordentligt. Har du ingen kompost finns det kompostjord eller kompostmull att köpa. Likaså barkmull och torvmull finns att köpa i trädgårdshandeln.

När och hur sker jordförbättringen?

Du kan egentligen förbättra jorden när som helst, utom när den är frusen förstås. Jag arbetar med jordförbättringen i mina rabatter på två kompletterande sätt:

1. På våren lägger jag ett lager, ca 5 cm, kompost och eller barkmull i rabatterna. Om det går myllar jag ner materialet i jorden. Där växterna gör att det inte går att mylla och gräva lägger jag bara komposten eller barkmullen ovanpå jorden så får daggmask och annat småliv dra ner det i jorden. Var rädd om daggmaskarna, de är dina små, duktiga trädgårdsmästare som luckrar jorden och hjälper till att dra ner organisk material under jordytan.

2. När jag arbetar i trädgården under säsongen tillför jag kompost eller barkmull till jorden varje gång jag tar bort jord. När vi rensar ogräs till exempel följer jord med rötterna upp och försvinner. Jag har med mig en hink med kompost eller barkmull och fyller på när ogräsrensningen är klar. Enkelt för dig och toppenbra för jord och växter!

Med bra jord växer nästan vad som helst i rabatten.
 
Om författaren: Katarina Kihlberg är skribent, kommunikatör och trädgårdsingenjör.

måndag 20 februari 2017

Albertine en iögonfallande klätterros

Dags att plocka fram en odlingsvärd ros igen. Innan vi vet ordet av står vi där och ska plantera nytt och behöver inspiration. Eller så räcker några vackra rosbilder för att förgylla en disig måndag i februari.

Klätterros 'Albertine' i knopp.

'Albertine', Rosa Wichurana, är en fantastiskt vacker klätterros med fascinerande blommor. Knopparna är rödrosa i början men övergår till laxfärgade när de sväller innan blomman slår ut i koppartonad rosa färg. Häftigt! Bladverket glänser i djupgrönt och taggar lyser med sin frånvaro.

En fullt utslagen 'Albertine' drar blickarna till sig! 


'Albertine' andas engelsk romantik

Albertine' är en engångsblommande ros, blomningen börjar i mitten eller slutet av juni och fortsätter till slutet av juli. Både före och efter blomning är busken vacker i sig och bidrar med vilsam grönska till annat som blommar. Klättrande mot en tegelvägg eller i en pergola skapas engelsk romantik när den är som vackrast.

 Plantera 'Albertine' i soligt läge i väldränerad, näringsrik jord.

Beskär engångsblommande klätterrosor försiktigt

’Albertine’ beskärs på våren och med försiktighet. Eftersom den blommar en gång vill du inte klippa bort årets blomning Det räcker med att ta bort gamla, frostskadade och fula grenar och klippa in långa sidogrenat om busken blivit för tät. Låt den annars växta fritt så får ni härliga somrar tillsammans.

KORT OM 'ALBERTINE'
Rosgrupp: Wichuranarosor
Växtsätt: Klätterros
Storlek: 400 cm hög, 300 cm bred
Doft: ljuvlig tedoft
Växtzon: I–1V
Blomma: koppar, lax och rosa
Blomning: engångsblommande


FLER ODLINGSVÄRDA ROSOR!
'Summerwind' bra alternativ till 'The Fairy'
Vresros - vild och vacker
'Karen Blixen' blommar för fullt
'Rumba' - en fantastisk ros

Om författaren: Katarina Kihlberg är skribent, kommunikatör och trädgårdsingenjör.

tisdag 14 februari 2017

Vilka buskar beskärs på vårvintern?

Slutet av februari eller början av mars är perfekt tid att ge sig ut och beskära vissa sorters prydnadsbuskar. En dag när solen skiner, om än blygsamt, blir arbetet en härlig start på trädgårdssäsongen.

Jag utgår från de två olika sätt att beskära prydnadsbuskar som jag beskrevs i Att beskära prydnadsbuskar, nämligen underhållsbeskärning och nedskärning av hela busken.


 En forsythia öppnar sina knoppar i den bleka vårsolen.
Men hur ska denna buske beskäras egentligen? Det får du svar på här nedanför.


Underhållsbeskärning på vårvintern

Underhållsbeskärning innebär att gamla grenar som är risiga och inte bär blommor tas bort för att ge plats för och energi åt nya grenar.

Gör så här:
Titta på hela busken och skapa dig en uppfattning om hur olika grenar ser ut. Gamla, förbrukade grenar är ofta kraftiga och stubbiga i sitt utseende. Många har inga sidogrenar nertill utan är kala och livlösa. På dessa grenar kommer det antingen inga blommor alls eller bara ute i topparna. Du ser också snabbt vilka grenar som är döda eller på väg att dö för att de har knäckts eller helt kommit i kläm i den täta busken. Slutligen ser du kanske grenar som växer helt tokigt och förstör buskens prydnadsvärde.

Efter denna översikt kan du bestämma vilka grenar som ska klippas bort helt, med hjälp av en bra grensax. Klipp av och dra grenen ur busken.

Om du underhållsbeskär prydnadsbuskar lite varje år så hålls busken vital, vacker och den lever längre. Eftersom du klipper bort några av de äldsta grenarna varje år skapas det plats för nya friska och blomvilliga grenar. Hinner du inte med att underhållsbeskära något år är det bara att ta vid nästa år, skapa inte stress kring detta!

Vilka prydnadsbuskar är det då bra att underhållsbeskära på vårvintern?

1. Prydnadsbuskar som blommar på årsskott
Vårvintern är en bra tid för att underhållsbeskära högsommar- och sensommarblommande prydnadsbuskar, alltså de som blommar på årsskotten (se Att beskära prydnadsbuskar). Beskärningen ska vara avslutad innan knopparna börjar svälla. Till denna kategori hör buskar som höstblommande spirea, fjärilsbuske, många hortensior och hypericum.

2. Buskar som blommar på korta skott från äldre grenar
Prydnadsbuskar som utvecklar sina blomknoppar på korta nya skott som bildas på gamla grenar kan underhållsbeskäras på vårvintern (se Att beskära prydnadsbuskar). Beskärningen ska vara avslutad innan knopparna börjar svälla. Till denna kategori hör buskar som schersmin, tok, snöbär och forsythia.

3. Buskar med vacker färg på grenarna
Många prydnadsbuskar som har vacker färg på grenarna tappar sin färg på de äldre grenarna. Det är alltså framförallt unga grenar som bjuder på den dekorativa färgen. Om du varje år klipper ner ett antal gamla grenar, som har blivit bruna, ända ner till marken så kommer det hela tiden nya grenar med fin färg. Beskärningen ska vara avslutad innan knopparna börjar svälla. Till denna kategori hör buskar som korallkornell, gullkornell och mahonia.


Nedskärning av hela busken på vårvintern

Nedskärning av hela busken innebär att alla grenar klipps ner till en bit ovan mark. Detta gör vi huvudsakligen av två anledningar:
  1. För att hjälpa en prydnadsbuske som inte har underhållsbeskurits på många år och som har blivit mycket risig och blommar dåligt eller inte alls att pigga på sig och komma igen från grunden.
  2. En del prydnadsbuskar blir snyggast av att skäras ner helt och hållet med några års mellanrum (se Att beskära prydnadsbuskar). Det är lagom att låta det gå tre till fem år mellan nedskärningen, den kortare tiden gäller i söder och den längre för dig som bor norrut.
Gör så här: Klipp ner hela busken till ca 1 dm återstår - alltså inte jäms med marken. Beroende på hur tjocka grenarna är kan du använda grensax eller sekatör. Beskärningen ska vara avslutad innan knopparna börjar svälla.

En trött ölandstok om inte sett en sekatör på fyra åt.

Efter beskärning återstår ca 1 dm och busken kan se fram emot en pigg och fräsch säsong!

Viktigt att tänka på när du klipper ner hela busken är:
  • Du kan förlora blomning under första säsongen efter beskärningen. Detta gäller prydnadsbuskar som utvecklar sina blomknoppar på sensommaren och hösten året innan de ska blomma, som blommar på så kallade fjolårsskott (se Att beskära prydnadsbuskar). Du kan ändå välja att klippa ner busken helt för att den helt enkelt har förlorat sitt prydnadsvärde eftersom den har vuxit iväg på alla håll och kanske ändå inte blommar särskilt mycket längre. Då är det absolut värt att låta busken börja från början igen.
  • Om busken som du klipper ner fungerar som insynsskydd går detta skydd förlorat under ett par år eller mer beroende på hur snabbt prydnadsbusken växer tillbaka.
  • Första säsongen efter en nedskärning är busken lite trögare i starten på våren. Bli inte orolig och tro att du har tagit död på den. Prydnadsbusken vaknar till liv, piggare och fräschare än någonsin!
Alla prydnadsbuskar tycker inte om att klippas i sin helhet men många av våra vanligaste sorter tål denna behandling, exempelvis berberis, forsythia, karagan, lagerhägg, pil, rönnspirea, rosenspirea, schersmin, snöbär, syren och ölandstok.


Bra att ha en beskärningsbok!

Jag har gått igenom grunderna i vårvinterns beskärning. Men för att ha koll hela året och på hela trädgården är det toppen att ha en bra beskärningsbok.  Jag tycker om Beskärningsboken, som uppdaterats och nu heter Nya Beskärningsboken, av Klaus Vollbrecht, Gustaf Alm och Han Veltman. Den är pedagogisk och fungerar bra som uppslagsbok att slå i när du behöver information om en specifik buske eller ett träd.

Om författaren: Katarina Kihlberg är skribent,
kommunikatör och trädgårdsingenjör.  
 

söndag 12 februari 2017

Att beskära prydnadsbuskar

Vad är en prydnadsbuske?

Prydnadsbuskar är trevliga och användbara inslag i en trädgård. Vad vi menar med prydnadsbuske är just en buske som pryder sin plats genom att den har en eller flera dekorativa egenskaper:
• Vacker blomning som forsythia, syren och fjärilsbuske.
• Vackert bladverk som silverbuske, benved och japanska lönnar.
• Vackert grenverk som korneller, mahonia och trollhassel.
• Dekorativa bär som benved, aronia och snöbär.

Aronia är verkligen en prydnadsbuske: vackra blad, vacker form och vackra bär.
Dessutom är bären fantastiskt nyttiga. Läs mer om aronia: Läckra aronian

Prydnadsbuskar kan du välja att plantera som så kallade solitärer, vilket innebär att de pryder sin plats i trädgården helt själv, eller som ett vackert inslag i en rabatt. Många prydnadsbuskar kan också användas som klippt eller lite vildvuxen häck. Exempel på sådana prydnadsbuskar är forsythia, syren, aronia och snöbär.

Till prydnadsbuskar räknar jag inte i detta sammanhang rosor, eftersom beskärningen av dem kan behöva ett eget kapitel.


Varför ska prydnadsbuskar beskäras?

Vi beskär våra prydnadsbuskar för att ge dem en vacker form och få dem att blomma rikligt. Beskärningen rensar bort gamla och sjuka grenar och håller busken ung och vital längre. Beskärningen ska vidare göra att prydnadsbuskarnas grenar fördelar sig jämnt över plantan.

Resultatet av en beskärning är en luftig, elegant buske, med lagom höjd och utan snåriga och risiga partier.


När ska prydnadsbuskar beskäras?

I huvudsak är det prydnadsbuskens blomningstid och syftet med beskärningen som avgör under vilken årstid busken bör beskäras. När prydnadsbuskar blommar avgörs av när under året blomknopparna utvecklas.

Blomknoppar utvecklas på årsskott
En buske som blommar på årsskott utvecklar varje vår helt nya skott eller blomknoppar, efter beskärningen, som kallas årsskott. Dessa buskar blommar på högsommaren eller sensommar och början av hösten. Prydnadsbuskar som blommar på årsskotten beskärs på vårvintern, innan knoppsprickningen. När våren kommer spricker de nya fina årsskotten ut för att bjuda på blomning längre fram.

Exempel på buskar som blommar på årsskott är höstblommande spirea, fjärilsbuske och hortensia.

Blomknoppar utvecklas på fjolårsskott
En buske som blommar på fjolårsskott har hunnit bilda sina blomknoppar redan under sensommaren och hösten året innan. Därefter gick busken i vintervila för att på våren och försommaren året därpå explodera i härlig blomning. Prydnadsbuskar som blommar på fjolårsskotten beskärs vanligen direkt efter blomningen, alltså innan busken börjar utveckla nästa års blomskott. Beroende på syftet med beskärningen kan buskar som blommar på årsskotten även beskäras på vårvintern. Vi återkommer till detta.

Exempel på buskar som blommar på fjolårsskott är forsythia, ginst, syren och praktry.

Syren blommar på fjolårsskott.

Blomknoppar utvecklas på skott från gamla grenar

Vissa prydnadsbuskar utvecklar blomknoppar genom att skjuta korta skott från äldre grenar och bilda blomknoppar på dessa. Prydnadsbuskar av detta slag beskärs gärna på vårvintern.

Exempel på buskar som blommar på kortskott från äldre grenar är schersmin, tok, snöbär och forsythia.

Obs! Forsythia bildar alltså blommor både på fjolårsskott och korta skott från äldre grenar, vilket kan kännas lätt förvirrande när du ska bestämma när busken ska beskäras. Jag reder ut detta i mitt nästa inlägg.


Ölandstok blommar på kortskott från äldre grenar. Tokar mår väldigt bra av att få klippas ner ordentligt!

På vilka olika sätt kan en prydnadsbuske beskäras?

Det finns i huvudsak två varianter för beskärning av prydnadsbuskar:

Underhållsbeskärning
Att göra en underhållsbeskärning innebär att gamla grenar som är risiga eller helt döda och inte bär blommor tas bort för att ge plats och energi för nya pigga grenar. Grenar som ska bort vid underhållsbeskärning klipps ner helt och hållet, ner till markytan!

Nedskärning av hela busken
Här klippa hela busken ner ordentligt, till ca 1 decimeter ovan mark. Nedskärning av hela busken gör vi av olika anledningar:
  1. När en prydnadsbuske inte har tagits om hand på många år och därför har blivit stor, risig och glesblommande. Total nedskärning blir en nystart för busken som växer tillbaka med friska, starka grenar. Det kan dock dröja innan den blommar fullt igen.
  2. För att prydnadsbusken är av en sort som växer tätt, tätt med många tunna grenar. Om man klipper ur dessa, enligt principen för underhållsbeskärning, tappar busken lätt formen då de tunna grenarna inte har stöd tillräckligt när busken glesas ur. Det är därför bättre att klippa ner buske helt med ett par eller några års mellanrum och ge den en nystart. Exempel på buskar som blir finare av att klippas ner helt med jämna mellanrum är ölandstok och rosenspirea.
  3. Buskar med vacker grenfärg, som kornellens röda och gröna grenar, kan klippas ner ordentligt varje år för att färgen på grenarna ska behållas. Vill man ha höjd på busken är det dock bättre att bara klippa ner en del grenar varje år och alltså följa principen för underhållsbeskärning.
I morgondagens inlägg berättar jag vilka prydnadsbuskar som kan
beskäras nu
och hur du ska gå tillväga. Hörs då!/Katarina

Om författaren: Katarina Kihlberg är skribent, kommunikatör och trädgårdsingenjör.  
 

torsdag 9 februari 2017

Guide till frösådder av ettåriga blommor

Sommarblommor, eller ettåriga blommor som de ofta kallas, är blommor som i vårt klimat bara lever en säsong. Sommarblommor gror, växer upp, blommar, sätter frön och vissnar sedan bort helt när frosten kommer – allt på en och samma säsong.

Just eftersom sommarblommor bara dansar en sommar vill vi kunna njuta av dem så mycket som möjligt. Vi vill inte behöva vänta tills halva sommaren har gått innan de börjar blomma. Eller kanske till och med riskera att de inte hinner börja blomma alls om vi bor i nordligare delar av landet. Därför är det bra att förodla en hel del av våra sommarblommor!

Spirande små fröplantor är alltid lika upplyftande!


Vad innebär förodling av sommarblommor?


Förodla, eller förkultivera som det också kallas, innebär att vi sår fröna inomhus innan klimatet ute är tillräckligt varmt för sådd. När värmen väl kommer har vi tjuvstartade små plantor att sätta ut för tidigare blomning än den vi får vid direktsådd utomhus. Alla sommarblommor behöver inte odlas inomhus och vissa mår bäst av att sås direkt utomhus, men en hel del sommarblommor vinner mycket på att förodlas.

När ska sommarblommorna förodlas?


Lämplig tid att börja förodla sommarblommor varierar en hel del beroende på när man kan plantera ut växterna i olika delar av landet. Det är ungefär en månads skillnad från norr till söder.

Läs på fröpåsen för varje enskild sort vad som gäller. Ofta anges en tidsintervall på ett par månader, exempelvis ”förodla mars−april”. Den tidiga angivelsen, mars, gäller för landets nordliga delar och den senare, april, för södra Sverige. På vissa fröpåsar står i stället hur många veckor det tar från sådd till utplantering. För att bestämma bästa såtid räknar du baklänges från när sista frosten brukar komma i dina trakter. Brukar frosten vara över i slutet av maj och det står på fröpåsen att det tar 8 veckor från sådd till utplantering så sår du dessa fröer i slutet av mars/början av april. 

Vad ska jag så mina fröer i?


Som med det mesta annat ger övning färdighet och mod att testa nya metoder. De som har odlat mycket fröer provar sig ofta fram och sår i alla möjliga krukor, burkar, lådor och kärl. Vissa köper speciella odlingslådor, krukor och minidrivhus medan andra knåpar ihop egna anordningar som ger samma förutsättningar som de köpta produkterna. När jag beskriver hur du ska så dina sommarblommor utgår jag från den klassiska varianten med sådd i småkrukor.

Sådd av dina fröer


Nu står du där med dina blomsterfröer; det är dags att så för att snart börja längta efter sommarens prunkande, färgglada fägring som du stolt har odlat själv! Förutom fröerna och en del tålamod behöver du:
 


Glöm inte etiketter!
  • Små fyrkantiga, väl rengjorda krukor, 6x6 cm är en bra storlek. Finns att köpa en och en eller i brätten.
  • Såjord, köpt eller egen blandning.
  • Etiketter för att märkta ut vad du sått. Köp färdiga eller gör egna. Tänk på att de ska tåla vatten.
  • Vattentålig märkpenna att skriva på etiketterna med.



Så här sår du!
Fyll krukorna med såjord och stöt dem lätt mot underlaget så att jorden packas något innan du sår. Så fröna glest i krukan. När fröna är satta sållar du försiktigt jord över sådden tills fröna inte syns längre. Större frön täcks med jord ca 3−5 ggr frönas storlek. Ljusgroende frön täcks inte alls med jord. För att få veta om ett frö är ljus- eller mörkergroende läser du på varje enskild påse. Avsluta med att spraya vatten över sådden och täck den med plast om du inte använder minidrivhus med lock. Glöm inte göra lufthål i plasten!


Skötsel av dina sådder


Att få fröna i jorden är ingen större konst men sen blir det lite klurigare. Dina frösådder behöver regelbunden tillsyn och omvårdnad för att utvecklas på bästa sätt.

Vilket ljus behöver sådderna?
Groning: Under groningsprocessen behöver du inte anstränga dig så mycket för att hitta rätt ljus, ett vanligt rum hemma fungerar utmärkt. Mörkgroende frön är inte i behov av ljus för att gro, men det gör inget om sådden står på en ljus plats eftersom jorden skyddar fröna. Ljusgroende frön behöver däremot ljus men inte direkt solljus. Det viktiga ur ljushänsyn för ljusgroende frön är att de inte täcks med jord.
Uppdrivning: Så snart en grodd tittar upp är det viktigt med tillräckligt med ljus. En lysrörslampa som placeras 30−50 cm över sådden är ett utmärkt sätt att ge rätt ljusmängd. Vill du inte använda lampa bör du vänta med att så tills solen lyser längre om dagarna och ställa sådden där ljuset verkligen kommer till.

Vilken temperatur behöver sådderna?
Groning: Det ska stå på påsen till varje frösort vilken temperatur fröna bör ha för att gro, så läs innan du sår! Grovt kan man säga att de allra flesta sommarblommor vill ha en temperatur någonstans mellan 15 och 22 grader för att gro. Om temperatur inte står på påsen kan du försöka lista ut den själv genom att ta reda på var växten härstammar ifrån. Kommer den från bergstrakter eller ett kyligare klimat ställer du sådden lite svalare, kommer växten från ett Medelhavsklimat är det den övre skalan, 20-22 grader som gäller.
Uppdrivning: Så fort groddarna visar sig placeras sådden vid en temperatur på 15-18°C, om inte instruktionen på fröpåsen säger något annat. Sådden ska nu, som vi redan nämnt, stå så ljust som möjligt. Kombinationen mycket ljus och lite svalare temperatur ger stabila och fina plantor som inte växer iväg på höjden för snabbt.

Lagom med vatten!
Pyssla om dina plantor men vattna inte ihjäl dem. Fram tills fröna har grott håller du jorden lätt fuktig med hjälp av en sprayflaska. När grodden är uppe övergår du till att vattna med kanna ner i jorden eller vattna underifrån. Nu ska jorden nästan hinna torka ut helt mellan varje vattning. När plantorna kommit upp en bit tar du bort plastöverdrag eller om du har lock på sålådan så lyfter du av det så att det inte blir för fuktigt därunder.

Skola om dina plantor
När småplantorna växt till sig så att de går att handskas med och det börjat skjuta upp en stjälk mellan hjärtbladen är det dags att skola om dem till egna krukor. (Hjärtblad är de första bladen som utvecklas på grodden och som senare kommer skrumpna ihop och försvinna.) Använd en mullrik jord vid omskolningen, t.ex. kompost eller blomjord blandad med 50 % såjord eller en speciell plantjord för plantuppdragning. Efter omskolning ska fröplantorna stå i halvskugga de första 3-4 dagarna tills rotsystemet börjat växa till sig och plantorna slutat sloka. Duscha dem gärna dagligen och vattna vid behov. Efterhand som plantorna växer till sig och krukorna börjar bli fullrotade, omskolas de ytterligare en eller flera gånger, innan det är dags för utplantering.

Dags för utplantering!
Innan utplanteringen ska plantorna avhärdas. Börja med avhärdningen i maj-juni cirka en vecka före utplanteringen. Temperaturen bör då ligga på 15−18°C dagtid. Placera växterna vindskyddat och i halvskugga, låt dem få sol bara 2−3 timmar de första dagarna och öka detta efterhand som de vänjer sig. Efter 3−4 dagar får de även stå ute nattetid om det inte är risk för frost. Efter avhärdningen planteras växterna på den slutliga växtplatsen. Genomvattna krukorna grundligt så jordklumpen är fuktig innan utplanteringen.


Sist svar på en av de vanligaste frågorna vid frösådder inomhus:

Varför blir plantorna långa och rangliga?

Ett problem som många råkar ut för när de förodlar sommarblommor är att de små plantorna som kommer upp drar iväg på höjden. De blir långa och rangliga i stället för låga och kompakta. Orsaken till detta är kombinationen av varm inomhusluft och dåligt ljus. Plantorna blir helt enkelt förvirrade av att de vistas i varm och skön temperatur samtidigt som solljuset uteblir. Du har två val för att hjälpa dina plantor på traven:

1. Ställ sådden svalare och ljust när plantorna väl har kommit upp. I ett rum som håller ca 15 grader blir balansen mellan temperatur och ljus bättre. Plantorna växer då långsammare och får en stabilare och mer kompakt form.


2. Tyvärr har de flesta av oss inget ljust rum som håller 15 grader. Då får vi ge plantorna mer ljus i stället som kompenserar den höga inomhustemperaturen. Vanliga avlånga lysrör, lågenergilampor eller så kallade kompaktlysrör fungerar bra. Man kan hänga belysningen i kedjor så att höjden går att justera efterhand som plantorna blir högre. Häng belysningen ca 30 cm ovanför plantorna. Låt lamporna lysa 12-14 timmar per dygn, resten av tiden får plantorna vila.

Lycka till med dina frösådder!
önskar Katarina


onsdag 1 februari 2017

5 goda skäl att odla chili

Enda grönska som ser dagens ljus i min sons studentlägenhet i Lund är chili. Varje vår får han ett gäng plantor som jag drivit upp och genast vaknar odlingsandan till liv. Framåt hösten står plantor i olika gott skick i rader i fönsterkarmarna med namn som "Segraren", "Elden", "Döden" och andra målande epitet. Sedan piffas studentbudget- maten upp med chili hela hösten och vintern.


Nu efterfrågas nya plantor, så jag har börjat förbereda årets sådd. För mig börjar trädgårdsäsongen med just chili. Varför?
5 goda skäl att odla chili kommer här:

Du kan börja redan NU!

Början av februari är perfekt tid att så chili och ett utmärkt sätt att väcka liv i en vintertrött odlingssjäl. Botanisera i trädgårdhandeln för att hitta sorter som passar dig bäst, inte minst vad gäller styrkan på chilin. Tre sorter som jag gillar skarpt är 'Hungarian Hot Wax', 'Chiluacle Negro' och  'Jamaican Bell'. För i år har jag fått tips att testa 'Hot Lemon' som har het doft och smak av citron. Påsarna nedan är fotade av Nelson Garden (www.nelsongarden.se).


 'Chiluacle Negro' 
'Hungarian Hot Wax'









 












 

 

 

 

 

Det är enkelt att odla chili!

Det är alltid bäst att läsa på påsen till varje chilisort hur de ska odlas. Det kan skilja lite vad gäller bästa tid att börja, temperatur på sådden och groningstid. Allmän kan man ändå säga:
  • Förodla inomhus från januari/februari.
  • Beroende på sort tar förkultiveringen 8-17 veckor.
  • Sådden bör placeras i en temperatur på 18-22 grader.
  • Kruka om plantorna två gånger innan de planteras på sin slutgiltiga växtplats...
  • ... som ska vara kruka, kärl eller liknande. Chili trivs inte på friland i Sverige.
  • Använd näringsrik och lucker jord till krukan som chilin ska spendera säsongen i.
  • Gödsla med flytande näring ca en gång i veckan under säsong, börja när chilin rotat sig i sin kruka.


Du kan förkultivera chili i småkrukor, plastburkar eller tråg. Jag använder
en trälåda och planterar sen om varje liten planta i varsin plastkruka.
  

Chiliplantor blir jättefina!

Från första lilla plantan är chili mycket dekorativt. Det är kul att följa hur chilin växer till en liten fin buske, hur den sätter massor med blommor och senare frukter som långsamt byter färg allteftersom de mognar. Ju längre de mognar desto smakrikare blir de (och starkare om sorten är het).

Dekorativt!

Egna chiliplantor är kul att ge bort

Jag ger gärna bort ett gäng chiliplantor eftersom det tenderar att bli många. En liten pigg planta i en fin kruka och ett kort med information om sort och råd om hur chilin odlas vill väl alla ha? Blir du sedan inte bjuden igen på ett tag kan du börja misstänka att värden i fråga inte lyckats riktigt med sin fådda planta.

Du får ett nyttigt och gott chiliskafferi

Jag skördar chilin i omgångar från augusti fram till slutet av oktober. En del använder jag färska i maten (ta bort kärnorna om du vill minska hettan), andra torkar jag och har som fantastiskt fin krydda ända fram till nästa års skörd.

Riktigt så här många chili skördar jag inte, men du kan
 räkna med gott om frukt från varje planta.


Önskar er ett fint chiliår!

Om författaren: Katarina Kihlberg är skribent, kommunikatör och trädgårdsingenjör.