lördag 7 september 2013

Höstvädd som tävlar med himlen om vem som är vackrast.

Hej!
Det är lördag och jag är dunderförkyld. Solen skiner, det är 23 grader varmt och trädgården ropar efter mitt engagemang. En aning frustrerande situation alltså. Planen för helgen var att dra igång stora renoveringen av trädgårdens bortre del. En plats så rörig och ovårdad vid det här laget att jag helst inte går dit alls, än mindre vill att någon annan ska komma på besök. Det är väl bara att visa eländet i bild, så kan jag beskriva sedan vad jag har tänkt att göra:


En bortglömd rabatt med vissnande akleja, daggkåpa och underifrån dundrar kirskålen upp. Det senare syns inte i bild men jag lovar, kirskålen breder ut sig i kirskålens hastighet! Hade jag ägnat denna plantering min tid hade både daggkåpa och akleja klippts ner under sommaren. Daggkåpan brukar villigt blomma om under sensommaren om den klipps ner och aklejan bjuder på vackra sensommarblad. Nu ser det bara risigt och tråkigt ut. Tidigare såg samma plats ut så här:

Försommar!
Min trädgård var en gång i tiden en stor kolonilott. Hela kvarteret där jag bor bestod för 50 år sedan av kolonilotter i imponerande storlek, ingen under 1 000 kvadrat. Här odlades allt från fruktträd och potatis till morötter och rabarber. De flesta tomter skövlades helt i början av 70-talet får att ge plats åt villor med jämna gräsmattor och rabatter längs husväggarna.

Vår tomt ägdes då av döttrarna till mannen som odlat lotten från början. De vägrade att sälja tomten, men hade tyvärr inte ork att ta hand om den utan törnrosaåren inleddes. 30 år senare kom jag vandrande och fick syn på detta enorma igenvuxna snår, gatans skamfläck. Jag blev helt förälskad, inte minst i den fantastiska utsikten bortom tomten, över åkrar och ängar. Här ville jag bo! Jag ringde kommunen och fick veta att systrarna, alltså den sedan länge bortgångne koloniägarens döttrar, nu över 80 år gamla, precis beslutat sig för att sälja tomten till kommunen. Jag var först till kvarn och på den vägen är det.

Att tomten är så gammal och varit med om så mycket innebär att det finns små pärlor att gräva fram. Nedan till höger syns exempelvis en fin liten stentrappa. Till vänster ser ni hur den har försvunnit under gräs och ogräs. Himla trist och något att ta tag i!  




















































































Nästa stora projekt att ta tag i är trädgårdslandet. Jag har haft fyra fina land där jag har växlebrukat potatis, bönor, ärtor lök, rädisor och sallat. I år räckte inte tiden till mer än att så fröer och sätta potatis och lök. Jag kan berätta för er som inte vet hur snabbt ett välvårdat grönsaksland växer igen en vacker sommar! 

Här växer bönor med mycket, mycket mera...



Detta var bara ett litet provsmak på vad jag har att stå i på mina små ägor. Tur att jag gillar trädgårdsarbete!

Vi hörs igen.
Ha en riktig trevlig lördagskväll!
önskar Katarina







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar