tisdag 30 november 2010

Starta nätverk!

Vinter! Och ännu mera vinter! Det är vackert och uppfriskande på alla sätt och vis men trädgården ligger där under snön och tar igen sig. Det finns inte mycket kvar vi kan göra ute, förutom att hänga lyktor och ljusslingor och skotta förstås. I stället är det böcker, tidningar, bloggar och den egna trädgårdsplaneringen som håller grönskan inom oss vid liv.

Ett tips för er som saknar prat om trädgård på vintern, som kanske inte har någon själsfrände nära till hands och för er som vill lära mer utan att gå kurs är att starta ett trädgårdsnätverk. I ett sådant kan vad som helst hända. Det kan sig att ni mest håller kontakten via nätet, att ni ses organiserat några gånger om året eller att ni finner varandra och börjar träffas hemma i trädgårdarna och utbyter såväl kunskap, erfarenhet som växter och allehanda stöd och hjälp.
.
Det lättaste sättet att komma igång är att kontakta ett studieförbund, de ska veta hur du går till väga. Studieförbundet Vuxenskolan har redan ett antal nätverk och är säkert intresserade av att starta fler. Deras roll blir då att hjälpa nätverket igång föra att sedan kliva tillbaka och låta gruppen klara sig på egen hand.

Är det någon som redan är med i ett trädgårdsnätverk, kanske till och med har startat ett, så hör gärna av er med tips här på Trädgård i praktiken.

Den blommande trollhasseln är från Göteborgs botaniska trädgård nu i december. Det ser ut som rivet citronskal som pressas ut från grenarna. Måste vara extra vackert nu när det är snö.

Ha en bra dag!
önskar Katarina

fredag 26 november 2010

Kupa rosor - När, Hur & Varför

Jag fick en fråga häromdagen om kupning av rosor. När det ska göras, hur och varför.

När har i stort sett redan varit. I slutet av oktober gäller för stora delar av landet medan vi här i söder kan vänta något längre. Men för er som inte redan har vintertäckt rosorna så är det förstås bättre sent än aldrig. Nu har snön kommit och den är ett utmärkt skyddande täcke i sig. Om grenarna tyngs ner av ett tjockt snötäcke kan det dock vara bra att skaka ner snön på marken.

Svaret på varför rosor vill specialbehandlas på det här viset är för att förbättra övervintringen. Alla rosor behöver inte kupas och behovet är olika stort i olika delar av landet. För att göra det enkelt kan man säga att riktigt härdiga buskrosor, som klarar zon 4 och uppåt, inte behöver vinterskyddas i landets sydligare delar. Övriga rosor, rabatt, klätter och stamodlade, tar tacksamt emot ett värmande täcke.

Hur är enkelt! Använd jorden som finns i rabatten och gräv en kulle kring de nedre delarna av plantan, upp runt grenarna. Eller använd grov kompost eller annan bra jord. Torv är en dålig idé! Den suger åt sig vatten och riskerar att bli till en isklump, som gör mer skada än nytta. Avsluta arbetet med att täcka med granris eller löv.

Nu är rosorna förberedda för vintern och det ser dessutom riktigt snyggt ut.

Ta bort granris och kratta tillbaka den kupade jorden i rabatten till våren när risken för hård frost är över.

Snövita helghälsningar från Katarina

onsdag 24 november 2010

Grönt och fint med lager!

Min första vecka på Odla.nu har redan nått till hälften. Någon Måndagsblänkare hann jag inte med i allt det nya. Men nu är jag här. Tack för glada tillrop om mitt nya jobb. Jag välkomnar varmt alla tankar och idéer om vad som önskas från er trädgårds- och odlarglada av en sajt som Odla.nu. Sverige är ett spännande trädgårdsland i och med att vi ges så olika förutsättningar i olika delar av landet. Inte minst därför är det värdefullt att få veta hur ni har det och vad ni vill veta mer om.
Kommentera här på bloggen eller mejla mig på katarina@odla.nu.


Det är plötsligt vitt i så gott som hela landet, redan i november. Har vi en riktig vinter till framför oss månne? Bara den inte blir för lång så passar det mig utmärkt. Trädgården mår bara bra av en riktig vintervila. Och säkert vi som tar hand om den också.

I mitt
växthus är det dock fortfarande lite grönt, tack vare medelhavsväxterna. Oliv, citron och lager ser förvånansvärt alerta ut, trots att jag inte kört någon värme ännu och inte ens har virat in dem i bubbelplast. Det ska göras snarast! Min lilla lagerbuske, Laurus nobilis, är jag oerhört förtjust i. Den är vintergrön, precis som oliven. Plantan är robust och bladen friskt mörkgröna och läderartade. Lager säljs oftast som ett litet träd, som i rätt miljö kan bli mer än 15 meter högt.

Hur vill lagern ha det på vintern?

Från maj till oktober trivs lagern bäst utomhus i ett soligt läge. Men när frosten kommer vill den vinterskyddas på en ljus och sval plats, mellan 5 och 10 grader är allra bäst. Någon sådan plats inomhus har inte jag. Alla ni med gammaldags verandor kan skatta er lyckliga. Min lager står kvar ute i växthuset, inbäddad i bubbelplast och med värmeelement på när det blir riktigt kallt. Förra vintern stod termometern i växthuset på -6 grader vid ett par tillfällen. Då gör det ont i trädgårdssjälen! Men de bubbelinplastade medelhavsväxterna klarade detta! Korta, tillfälliga köldknäppar verkar vi komma undan med, men längre perioder med minusgrader släcker livsandarna hos våra importerade sydeuropéer.
Lager vill ha gott om vatten på sommaren men under vintervilan ska det vara sparsamt. Rötterna ska dock inte torka helt, då signalerar växten nödläge och släpper bladen.

Torkad eller färsk krydda

Så klart ska lagerbladen användas i matlagning! Klassiskt är att krydda köttgrytor och soppor men jag provar i lite allt möjligt, som pastasåser och köttfärsrätter. Somliga tycker att de färska bladen ger en lite bitter smak, vilket jag aldrig har märkt. Men tycker man det är det bara att torka bladen. Det roliga med att ha en egen planta är att det alltid kan ligga hyfsat nytorkade blad i skafferiet. Påsarna man köper tenderar att ligga till sig i skåpet och bli bruna och fullständigt smaklösa.

Ha en fortsatt bra vecka önskar Katarina

fredag 19 november 2010

Fredagsstänkaren 46

Detta är min sista fredag som egenföretagare.
Katarinas Penna&Spade drivs från och med nu på hobbynivå medan mina vardagar kommer att fyllas av nya spännande uppdrag.

Självklart är det fortfarande odling och trädgård som står i centrum!
Jag har fått möjligheten och glädjen att arbeta som redaktionschef på trädgårdssajten Odla.nu. Mycket kul och intressant för alla odlings- och trädgårdsglada kommer hända framöver och jag hoppas att ni vill hänga på.

Trädgård i praktiken ligger kvar på den här adressen tills vidare men kommer snart att dyka upp på Odla.nu.

Ha en härlig helg
önskar Katarina

onsdag 17 november 2010

Kolla färgen på löken!

Hyacinter är inte älskade av alla. En del står inte ut med lukten (det vill säga doften, för alla oss som gillar den), andra tycker den är uttjatad som en av julens eviga tre i topp-blommor och vissa är helt enkelt allergiska. Själv vill jag gärna ha hyacintdoft hemma till jul. Jag köper färdigpreparerade lökar, där blomknoppen redan är synlig, och slänger de när blomningen är över. Mer komplicerat än så behöver det inte vara. Någon gång har jag planterat ut den överblommade löken i trädgården för att se vad som komma skulle. Det blev blad och någon ynka liten blomma första året, året därpå bara blad.

Vad jag egentligen ville säga är att du kan få vägledning av färgen på hyacintlöken vilken färg blomman kommer få. Ljusa lökar, vita blommor. Mörka lökar, blå blommor. Och lite mittemellan, rosa blommor. Det funkar inte alltid, men min erfarenhet är att hyacinter av hög kvalitet har tydlig färg redan på löken. På bilden syns vit och blå hyacint.

Prova i år och se om du kan gissa färgen med hjälp av löken.


Hej så länge/Katarina

måndag 15 november 2010

Måndagsblänkaren 46

Det är något speciellt med klematis. Jag föredrar de vilda arterna. De som är skirare i växtsättet, som slingrar sig graciöst och nästan lite blygsamt bjuder på ljuvliga små blommor i skiftande färg och form. Nu finns förstås mängder av hybrider med stora urläckra blommor som man nästan måste klämma lite på för att försäkra sig om att de är på riktigt.

Jag går inte in på praktikan kring klematis nu. Hur den vill ha det för att trivas, hur den bör planteras och beskärningen tar vi till våren. Jag tror att trädgårdsmästaren i er är i vila just nu, och bör så få vara.


Men planera gärna för klematis i trädgården till nästa säsong. Och tänk långt förbi den klassiska varianten att klättra på spaljé på vägg. Dels är förhållandena för klematisen ofta sämre där, dels kommer den inte bäst till sin rätt mot en kal vägg. Klematis är vildväxande världen över och passar tillsammans med annan grönska. Flytta ut spaljén i trädgården i stället eller låt klematisen klättra på träd och stubbar. Vissa sorter trivs också med att krypa längs marken och andra kan samsas med rosor.

Julklappstips!

För klematisälskaren som behöver mycket nyttig kunskap och massor av inspiration finns Krister Cedergrens bok Klematis - över 100 utvalda sorter. Krister Cedergren vet vad han talar om och gör det med passion. Han driver som tredje generation Cedergrens plantskola i Råå utanför Helsingborg, som specialiserar sig på rosor och klematis. Har ni vägarna förbi så missa den inte!

Efter blomningen får många klematis vackra, silkeshåriga fröställningar som uppstudsigt utmärker sig även i november när de mesta annat har slutat anstränga sig.

Visst är de häftiga!

fredag 12 november 2010

Fredagsstänkaren 45

I mina trakter lever november helt och fullt upp till sitt rykte denna dag. Vill inte ens beskriva, men grå, grå, grå borde väcka associationer.

Gick en sväng i trädgården men all inspiration och lust att göra någonting blåste bort strax innan det började ösa ner.

För ett halvt år sedan var det annorlunda minsann.
Fredagens tankar går drömmande och hoppfullt till jättevalmon som lyfte på hatten och slog ut i full blom.


Trevlig helg!
önskar Katarina

onsdag 10 november 2010

Beskära vinrankan

Vinrankor beskärs på vintern, i november eller december. (Det finns en sommarbeskärning också, men den tar vi då) Hos vinrankor stiger saven tidigt. Om de beskärs under vårvintern är risken stor att de börjar blöda häftigt, vilket de tar stor skada av.

Så fram med en bra sekatör och ge dig i kast med lianerna!

Men hur?
Om din ranka planterades den gångna säsongen är den än så länge i uppbyggnads- stadiet. Räkna inte med någon större skörd än på ett par år. Ska den spaljeras låter du två grenar ledas horisontellt åt varsitt håll från grundstocken. Låt de växa ca 25 cm horisontellt och led de sedan uppåt. Det kommer då vara ca 50 cm mellan de båda uppåtgående stockarna. Jag är usel på att teckna och tog mig därför friheten att fotografera en bild ur den suveräna boken Allt om trädgård. Huvudförfattare är Marie och Björn Hansson, medförfattare en mängd av Sveriges riktigt trädgårdskunniga inom olika områden. En synnerligen användbar bok!.

Då är vinet spaljerat. Följ från och med nu grundprincipen att de båda vertikala skotten tillåts dra iväg mellan 50 och 100 cm per år. Resten kortas in. Beskärningen handlar både om att få en vacker vinranka och om att optimera kommande skördar.

Efter några år har vinrankat producerat mängder med sidoskott på de två huvudgrenarna. Gallra så att det är ca 25 cm mellan varje skott. Alla sidoskott däremellan skärs bort.

När rankan är några år gammal och uppbyggd enligt ovan börjar den producera gott om vindruvor. Från och med nu är det allmän årlig vinterbeskärning som gäller:
  • Huvudstockarna beskärs enligt principen att de får växa till mellan 50 och 100 cm per säsong. Resten kortas in.
  • Fortsätt att hålla 25 cm mellan nya sidoskott. Övriga gallras bort.
  • De sidoskott som har burit druvklasar kortas in så att två nya knoppar finns kvar till nästa år. Se bild.

Kvar efter beskärning har ni en snygg, om än något naken, planta som är väl förberedd inför nästa års massiva produktion av druvor. Hoppas vi.

Lycka till!

Hör av er om ni har några frågor/Katarina

måndag 8 november 2010

Måndagsblänkaren 45

Sov du lilla mördarsnigel...
Vad gör mördarsniglarna på vintern? Många skulle önska att svaret var dör, men riktigt så enkelt är det förstås inte.

Mördarsnigeln, eller spansk skogssnigel med ett finare ord, har en livscykel på ett år. De sniglar som är fullvuxna i slutet på sommaren dör under hösten. De unga sniglarna över- vintrar dock. Sovplats finner de i jorden, mellan 1 och 2 dm djupt, eller under stora stenar, grenar eller prylar som vi trädgårds- ägare snällt låter ligga ute under vintern.


I min trädgård räckte det med att lyfta på en stor sten för att hitta den första sjusovaren. Förhållandevis söt är den, där den har rullat ihop sig (se ovan).

Tänk alltså på att städa undan i trädgården så att du inte inbjuder till sovplats för mördarsniglar. De som övervintrar i jorden kan vi inte göra mycket åt nu. Det gäller i stället att vara ute i god tid till våren och plocka dem så snart de vaknar.

Mer om den saken då!
Ägg övervintrar tack och lov inte.

Har ni börjat vinterbeskära vinrankan?
Det är dags nu. Återkommer till det i morgon.
Trevlig start på veckan önskar jag er alla/Katarina

fredag 5 november 2010

Fredagsstänkaren 44

UT MED ER!
Ta alla tillfällen i akt att komma ut, i trädgården eller i skog och mark. Varje minut i dagsljus är dyrbar och håller den värsta vinterglåmigheten på avstånd några veckor till.

Vad göra i trädgården nu, undrar kanske någon? Kratta löv är trivsamt. Jag låter i och för sig så mycket löv som möjligt ligga kvar till förmultning men ofta behöver det tunnas ut lite. Mängder av löv som kleggar ihop på gräsmattan är en fin grogrund för svamp och mysig sovplats för mördarsniglar. Så räfsa upp lite bland löven på gräsmattan, alternativt kör över de ett par varv med gräsklipparen så att de finfördelas och lättare kan dras ner av maskarna. Jag krattar också ihop högar och lägger i rabatter som det inte har varit någon fart i den gångna säsongen. Där får det ligga och göra nytta tills nästa år.

Ta också en sväng i trädgården och se vad som fortfarande har färg. Än är det inte helt kört. Benvedens frukter till exempel är riktigt läckra både i färg och form.
Ha en fin helg!
Katarina


torsdag 4 november 2010

Fullt upp!

Trädgård i praktiken, därmed jag, har bombarderats av projekt den här veckan, vilket har gjort att genomgången av basplantering och lättskötta växter helt hamnat i bakvattnet. Där får det ligga och skvalpa några dagar, tills allt lugnat ner sig.

Men små inlägg hinns alltid med. Särskilt om jag tar hjälp av författaren Karel Capek. Född i Prag (1890) skrev han först samhälls- satirer men slog senare igenom som romanför- fattare. Bredvid min säng ligger sedan några år tillbaka alltid Capeks "Ett år med min trädgård". Det är en alldeles ljuvlig och livsbejakande beskrivning av tiden och tankarna under ett år i en trädgård. Teckningarna, gjorda av Karels bror Josef, är inte mindre tilltalande, se nedan.


Ett novembercitat från Karel Capek: Jag säger er, det finns ingen död, det finns inte ens någon sömn. Vi växer endast ur en tid in i nästa. Vi måste ha tålamod med livet, ty det är evigt.


Från min egen horisont låter jag dessa ord illustreras av magnolian som redan är väl förberedd inför vårens ståndsmässiga blomning. Det är bara att längta! Eller att njuta av att tempot är lite långsammare några månader.
Det gör jag.



måndag 1 november 2010

Måndagsblänkaren 44

Det stora pumpahelgen är över. Jag är inte mycket för Halloween som tradition, har inte tagit den till mig riktigt. Det blir en sväng till kyrkogården i stället. Men vackra pumpor och blomsterarrangemang är alltid upplivande, inte minst nu när Dysterkvist november sluter oss i sin dimmvåta famn (blir en lite poetisk så här års månne). Här på bild är en variant från Stadsparken i Helsingborg.



I veckan kommer jag att fortsätta tråden med trädgård på distans genom att prata om basplanteringar och hur man väljer växter som är så lätta att sköta som möjligt. Det är viktigt för alla trädgårdar, stora som små, nära och på distans.

Trevlig måndag önskar jag er alla!/Katarina