söndag 31 oktober 2010

Mer trädgård på distans

Trädgården som ligger några mil eller flera timmar bort behöver definieras. Är det enda syftet att ha så lata dagar som möjligt eller ligger själva avkopplingen i att pyssla i trädgården? Det är inte helt lyckat om vistelsen på landet består av ett evigt stressande och fixande på tomten och sen hem igen med känslan av att det inte blev riktigt som man tänkt sig.

Vid sommarhuset är det ännu viktigare att anpassa växtvalet efter de förutsättningar som råder. Ett exempel: Trädgården är soldränkt och jorden sandig. Satsa då på växter som inte är så näringskrävande och som trivs i soligt läge. Ligger tomten nära havet bör växterna även klara salta vindar. Vill du ha ett projekt och skapa något personligt vid stugan är ett gammaldags kryddland perfekt på den magra och väldränerade jorden. Bredvid kryddgården kan några pallkragar fyllda med mullrik jord få hysa sallad, lök, rädisor och annat som inte skulle ta sig vidare bra i jorden. Välj perenner, träd och buskar med grå eller silverfärgade lite mindre och tjockare blad. Bra exempel är lavendel, perovskia, silverbuske, silverpäron och oxel. Använd träden och buskarna föra att skapa skugga för dina många lediga stunder. Som du får tack vare din välanpassade trädgård!

Hörs under veckan som kommer!
Katarina

fredag 29 oktober 2010

Fredagsstänkaren 43

I krukor och kärl kan vi ha trädgård året runt.
Det finns alltid något att trycka ner och para ihop till en vacker eller lite galen miniplantering. Så här års råder rena krukplanteringsfebern. Till allas glädje! Pumpor, äpplen, mossa, kål, bär, löv, kvistar, taklök, bark, minigranar och små cypresser. Det är nästan omöjligt att misslyckas.

Ha en strålande helg! Här på Trädgård i Praktiken blir det lite mer prat om Trädgård på distans.



Katarina

torsdag 28 oktober 2010

Trädgård på distans

Trädgården på landet, den som ska njutas ännu kortare och mer intensivt än året runt-trädgården, hur gör man med den? Precis som med trädgården hemma är det bra att ställa dig några frågor:
  • Vilka perioder brukar du vara på landet?
  • Vilken funktion vill du att trädgården ska ha?
  • Hur mycket tid vill du lägga på trädgården?
  • Hur mycket får den kosta?
  • Har du någon som kan titta till trädgården när du inte är där?
Första frågan, när du brukar vara på landet, är så klart väsentlig. Och kan brytas ner till tre nya frågor: när är du på plats och kan sköta om trädgården, när vill du att de ska vara som vackrats och när vill/kan du
skörda det som odlas?

Om du kan vara på landet regelbundet under hela året ökar självklart möjligheterna i trädgården. Då kan du vara där tidigt på våren för att beskära buskar, komma en sväng senare på våren för att se över gräsmattan, gödsla, jordförbättra, förbereda grönsakslandet och plantera buskar och perenner och när jorden är tillräckligt varm kan du så. Under sommaren hinner du njuta och skörda frukterna av arbetet och till hösten får trädgården en översyn före vintern.

Om du bara är där under fyra semesterveckor och ett par helger i augusti är förutsättningarna helt annorlunda. Då bör du skapa en trädgård med så lite skötselbehov som möjligt och maxad njutning när du är där. Ju kortare tid du spenderar på landet desto mer bör du satsa på en basplantering i jord och sedan ha resten av trädgården i kruka. Där kan du plantera sommarblommor, kryddor, sallad, och perenner. Och bara det som du gillar bäst!

Basplantering och trädgård med litet skötselbehov återkommer jag till nästa vecka. I morgon svarar jag vidare på frågorna om Trädgård på distans.

Tills dess, ha det bra! Katarina

onsdag 27 oktober 2010

Ensam kvar

Kanske inte ett mästerverk i fotografering, men en rörande bild av det lilla oxellövet som blev ensamt kvar. Hösten rasar bokstavligen dessa dagar och nätter av ömsom iskyla och horisontell blåst. Det går lite för fort för min smak.

Just oxel är en häck som är vacker både med och utan löv. Det lite knotiga och robusta grenverket har karaktär och ramar vackert in tomten även när det är naket. Inför våren kommer jag att gå igenom de olika häcksorterna, deras för- och nackdelar samt plantering här på Trädgård i Praktiken.
Hej för nu/ Katarina

tisdag 26 oktober 2010

Varför blir löven gula och röda på hösten?

Det handlar egentligen inte om att "bli" för löven har redan under sommaren de gula, violetta och röda färgerna i sig. Men detta ser vi inte då den gröna färgen stjäl hela före- ställningen. Under vår och sommar produceras som vi vet klorofyll i växternas blad. Detta ämne har en mycket effektiv förmåga att absorbera, alltså suga åt sig, ljuset från solen; i synnerhet det röda och violetta. Det ljus som klorofyllet i huvudsak reflekterar, alltså ger ifrån sig, är grönt och det är det ljus vi ser. Således blir bladen för våra ögon gröna. På hösten när ljuset avtar och temperaturen sjunker upphör produktionen av klorofyll och det som redan finns i växterna bryts ner. Den gröna färgen går då tillbaka och de andra färgämnena kan komma fram och ge oss en sista skönhetskick innan Gråbrun tar
över. Så var det med den saken.

Nu är det ute så ofta som möjligt som gäller! Varje minut utomhus när det är dagsljus är guld värt de närmaste månaderna.

Hej så länge/Katarina

måndag 25 oktober 2010

Måndagsblänkaren 43

Det råder delade meningar om vättens onda eller goda egenskaper. Min är i alla fall en riktig goding och gör bara gott i trädgården. Han har bott där i fem år nu och verkar kunna stå emot det mesta av väder, vind, diverse djur och mina röjningar.

Alla ni som har små filurer i trädgården eller på balkongen får gärna skicka bilder till mig (pennaspade@live.se) och berätta om dem så får de vara med här på Trädgård i praktiken. Vi måste inte vara praktiska hela tiden.

Veckan kommer handla om Trädgård på distans.

På återseende/Katarina

söndag 24 oktober 2010

Lerjord vs sandjord = oavgjort

I våra trädgårdar har vi den jordart vi har, det går inte att förvandla en sandjord till lerjord eller tvärtom. Lägg ner alla sådana projekt. Däremot kan och bör alla förbättra jorden de har välsignats med så att förutsättningarna för växternas rötter blir de bästa möjliga. Jordförbättring kommer jag att återkomma till ofta här på Trädgård i praktiken, men inte prata om idag.

Nu handlar det om vilken jord du har i trädgården. Det finns många jordarter som den intresserade kan fördjupa sig i men för allmänt trädgårdsvett räcker det att skilja på sandjord och lerjord. Ta upp lite av din jord i fuktad hand och krama den. Lerjord bildar lätt en klump som det går att forma och göra avtryck i medan sandjorden smulas sönder.

Vem drar då vinstlotten? Alla eller ingen, säger jag! Lerjord och sandjord är goda trädgårdsjordar båda två om du bara jobbar med förbättring och anpassar växter och grödor efter jorden, inte tvärtom. Men det finns några tydliga för- och nackdelar hos dem båda som är bra att känna till:

Lerjordens fördelar
  • är bra på att hålla näring och vatten
  • innehåller mycket kalk
  • håller värmen längre på hösten

Lerjordens nackdelar

  • kan vara tungarbetad
  • kan bli för tät så att rötterna lider syrebrist
  • värms upp senare på våren
Sandjordens fördelar

  • är lättarbetad
  • värms upp relativt snabbt på våren
  • är väldränerad, rötterna får en luftig miljö
Sandjordens nackdelar

  • är sämre på att hålla näring
  • torkar snabbt upp
  • innehåller mindre kalk

Ut och känn på din jord om du inte redan har räknat ut vilken jordart du har.

Vi hörs vidare i morgon/Katarina

fredag 22 oktober 2010

Fredagsstänkaren 42

I snålblåst och regn à la Skåne besökte jag igår Berlins botaniska trädgård. Det visade sig vara en riktigt pärla.Tyvärr gjorde vädret att det inte gick att ta bilder utomhus, eller ens vistas där. Men bara växthusen var enorma och kunde lätt ta en hel dag i anspråk. Själv hade jag en båt hem att passa så jag hann bara med en bråkdel. Men jag vill påpeka: Är ni i Berlin, missa inte botaniska trädgården! Och välj gärna en annan årstid att åka på...

Bilden ovan är från Berlin Botanischer Gartens hemsida.
Bilderna nedan är ett smakprov från en liten del av denna maffiga anläggning.

Jag önskar alla Trädgård i praktiken-läsare en angenäm fredagskväll/Katarina

Neoregelia concentrica
Vattensamlande bromelia

Filtonia verschaffeltii
Åderblad
Ritheca myricoides
Blåvingeklerodendrum

Begonia brevirimosa

Clerodendrum speciosissimum

Mylla ner gödsel och kompost

Ulrica frågar om gödsel och kompost ska myllas ner i jorden eller om det räcker att slänga på det. Det bästa är att mylla ner, vilket inte handlar om kraftfullt och tidskrävande grävarbete utan bara om att hjälpa lite på traven. Jag myllar bäst med händerna genom att lägga på kogödsel eller kompostmull och köra runt med fingrar och händer så att det översta lagret av jorden blandas med det nytillkomna. På så vis kommer nedbrytningsprocessen igång snabbare och växterna får snabbare tillgång till näringen.

En fantastisk fördel med myllandet är att du passar på att bekanta dig med din jord. Att känna, klämma och sila jord mellan fingrarna några gånger per säsong är ett bra sätt att få förståelse för hur jorden kan förändras beroende på väder, vad som odlas och hur mycket du själv jobbar med gödning och jordförbättring.

Så mylla på bara!/Katarina

torsdag 21 oktober 2010

Under lindarna i Berlin


Trädgård i praktiken hamnade på villovägar denna veckan.

Jag utlovade en redogörelse för skillnaden mellan sandjord och lerjord men åkte i stället på några dagars semester i Berlin. En välbehövlig sådan, om jag får säga det. Lovar att bättra mig här i slutet på veckan!

I Berlin vandrade jag under lindarna (Unter den linden) längs nazismens paradgator. Det är inte många steg man tar i denna fascinerande stad utan att känna Europas historia berättas i byggnader, gator och torg. Nyttigt för oss alla att påminnas om!

Berlin är också en stad full av träd. Förutom skogar och parker som funnits från början har staden bidragit med att plantera in 400.000 träd under årens lopp. De mjukar upp staden och fungerar som en renande lunga i den tunga biltrafiken.
Betydelsen av grönt i staden kan inte
överskattas!


Guten nacht/Katarina

söndag 17 oktober 2010

Måndagsblänkaren 42

ASKEN SLÄPPTE TAGET!
Natten mellan lördag och söndag kröp temperaturen ner till minus 6 grader hos oss. Jag vaknade till en fantastiskt vacker och frostnupen morgon. I växthuset hade pelargonerna kollapsat och ute i trädgården släppte min ask bokstavligen taget om alla sina löv. På två timmar gick trädet från att bära höstskrud till att vara helt naket. Nu är askens höstfärger egentligen inte särskilt spännande, löven blir mest bara ljusgula. Asken är på det stora hela ett ganska tråkigt träd för trädgården. Lövsprickningen är sen, många är säkert de som trott att trädet varit dött på våren när allt annat är grönt och fint och asken står där envist bar. I år blev min grön först i början på juni. Och uppenbarligen kämpar asken inte särskilt hårt för att hålla kvar löven på hösten. Det enda charmiga hos asken är de gulliga vinterknopparna som ser ut som björntassar.

Under veckan ska vi reda ut skillnaden mellan sandjord och lerjord. Vet du redan nu vilken sorts jord du har i trädgården?

Hej så länge/Katarina












Fråga om pionen som bara vissnade

Caroline berättar om sina pioner som i somras, precis när de skulle slå ut, blev bruna och hängiga. Vissa blommor torkade in. Sedan blev hela plantan vissen och brun. Övriga växter i samma rabatt har också sett klena och tråkiga ut denna sommar.

Det låter som att pionerna har drabbats av rotfjärilslarver. De är gulvita,ca 35 mm långa och lever och mår bra i jorden av plantornas rötter. Ovan jord blir resultatet klenare plantor som ibland vissnar helt och i värsta fall dör. Det enda sättet att bekämpa larverna är att plocka dem. Ta en spade och gräv runt pionen och andra drabbade växter och se om det ligger larver i jorden. Om det finns larver: plocka, oskadliggör och lägg inte i komposten, utan i soporna. Gräv både nu och några gånger under nästa säsong.

Klicka på länken för en bild på rotfjärilslarv

Lycka till!
önskar Katarina

lördag 16 oktober 2010

Använd naturgödsel!

Trädgården är så sakteliga på väg in i vinter- vilan och gödning är egentligen inte aktuellt nu (läs mer: "Gödsla på hösten" bland Populära inlägg). Jag återkommer till gödning framåt våren, för att berätta hur ni ska gå tillväga då. Nu vill jag bara slå ett bestämt slag för den naturliga gödningen. Exempel på sådan är kogödsel och hönsgödsel som du köper på påse i plantskolan, stallgödsel för dem som har tillgång till sådan eller kompostmull för alla som har kompost i trädgården (mitt mål är att denna blogg ska locka många fler att starta egna komposter nästa säsong). Det finurliga med naturgödsel är att det är långtidsverkande. Växterna kan ta upp näring ur den naturgödslade jorden när de behöver och i den mängd som krävs vid varje tillfälle. Den gödning som blir kvar ligger bunden i jorden tills växten känner att det är dags att fylla på igen. En annan fördel med naturlig gödning är att den förbättrar jordens struktur och fyller på jordens översta lager (matjorden). Nästa vecka ska jag prata mer om det där med jordens struktur, om matjorden och om skillnaden mellan sandjord och lerjord.

Konstgödsel, exempelvis blåkorn, är varken långtidsverkande eller jordförbättrande. Vad den gör är att erbjuda växterna en supernäringskick här och nu. Det som växterna inte tar upp rinner bort till ingen nytta och i värsta fall ut i åar och vattendrag.

Satsa alltså på naturligt gödsel!
Katarina

fredag 15 oktober 2010

Fredagsstänkaren 41

Äntligen fredag och en helg i trädgårdens tecken. Just nu är det väldigt mycket "skomakarens barn" över mina marker. Men i helgen ska jag försöka komma ikapp. Jag ska framförallt tömma och rengöra krukor, plocka in verktyg och annat som inte ska ligga ute längre. Förutom att grejerna slits av väta och kyla så är allt som lämnas ute på vintern inbjudande övervintringsplatser för mördarsniglar. Så städning av prylar blir det men inte så mycket av växter. Löv och kvistar låter jag ligga kvar; de blir förstklassig mat åt mikro- organismerna i jorden. Växtavfallet är så klart mumma även för de små typer som syns, till exempel daggmask och gråsuggor. De gör det första nedbrytningsarbetet och därefter tar mikroorganismerna nere i jorden över. Kvar blir den bästa, tänkbara mull som lägger grunden för allt som växer i trädgården. Så varför rensa bort? Är gräsmattan för kompakt täckt av löv, vilket kan främja både svampar och massinflyttning av mördarsniglar, kör jag över den med gräsklipparen så att löven finfördelas och lättare kommer ner i marken.

En som luktar gott...
Vet ni att det är perfekt tid för att plantera vitlök nu! Det är så rasande enkelt och så roligt att skörda. Köp utsädes- lök i handelsträdgården, på gardencenter eller i plant- skolan. Om du planterar en lök direkt från livsmedelsbutiken följer två nackdelar: dels kan de vitlökarna bära på virus eller annan smitta som riskerar att hamna i din jord, dels blir resultatet inte alls så bra.

Gör så här: Tryck ner varje vitlöksklyfta ca 5 cm i marken och ha mellan 10 och 15 cm mellan varje klyfta. Klart! Blir du otålig kan den första färska löken skördas redan i början av sommaren, men då är den liten och har inte börjat bilda klyftor ännu. Men den smakar milt och härligt! Annars är det först till hösten som löken är klar. Ta upp och torka, gör vackra flätor, ät och var glad. Och använd så klart klyftor från dina egna lökar för att sätta nya! Vitlök måste inte planteras på en organiserad plats utan kan stoppas ner lite varstans, bara det inte är för fuktigt. Växer löken inne bland andra växter kan den dessutom hjälpa till att hålla borta ohyra.

...och en som luktar riktigt illa!
När jag kom ner i trädgården idag kände jag att det var dags. Stanken slår emot mig på flera meters håll. Så det är bara att börja leta, för jag måste hitta den och plocka bort den. Jag talar om liksvampen eller stinksvampen som den också kallas. Det är en riktigt slemmig sak som börjar som en oskyldig vit boll som kommer upp ur under- jorden. Plötsligt en dag skjuter bollen iväg en sladdrig fot som toppas av en slemmig, grön och starkt illaluktande, ful knopp. Flugor älskar denna svamp som helt enkelt stinker dött djur. Så visst måste den bort! (vissa delar ska tydligen gå att äta, men jag vill inte veta vilka och jag vill inte att någon provar)

I morgon är det dags att prata gödning igen.

Ha en härlig fredag/Katarina

torsdag 14 oktober 2010

Behöver perenner klippas ner på hösten?

För det första, vad menas med perenner? De kan beskrivas som fleråriga, örtartade växter som vissnar ner helt på vintern och som till vår stora glädje kommer till- baka nästa säsong. Ört- artad är i sin tur motsatsen till vedartad. Perenners stjälkar är alltså mjukare än buskars, vilket känns naturligt eftersom de inte växer till sig mer än en säsong. Vissa växter hamnar lätt under kategorin perenner fast de inte riktigt hör hemma där. Typexemplet är lavendel som inte vissnar ner helt på vintern utan med tiden bildar vedartade stjälkar längst ner på plantan.

För 20 år sedan gällde nedklippning av perenner på hösten. Jag tror att det mest handlade om ordning och reda. Det skulle vara snyggt och prydligt och färdigstädat i rabatterna inför vintern. Annars var man minsann ingen god trädgårdsägare. Nu har städmanin tack och lov fått ge vika för en mer växtvänlig syn på höstbruket. Låt därför perennerna vara nu! Om stjälkar, blad och blom- och fröställningar får vara kvar över vintern vinner du minst två värdefulla poäng i strävan efter en mer naturligt lättskött trädgård. Dels får blad och blommor chans att trilla till marken och där brytas ner till mull av jordens alla hungriga mikroorganismer. Gratis jordförbättring utan någon arbetsinsats! Dels fungerar stjälkar och nedfallna blad som ett skydd mot kyla och väta under vintern och tidig vår.


Svaret på frågan om perennerna ska klippas ner på hösten är alltså: NEJ! Koppla av i stället och njut av höstens soliga om än kalla dagar.

En tjock filt, te, kanelbulle och en stunds eftertanke på platsen som är din alldeles egen rekommenderar jag starkt.

Katarina

onsdag 13 oktober 2010

Varför gödsla?

Få är väl de som skaffar trädgård för att de alltid drömt om en plats att gödsla på. Drömmarna handlar snarare om prunkande perenna- rabatter och egna odlingar av diverse nyttigheter och jättepumpor. Men du måste nära din dröm! Genom att gödsla ger du både dina nytto- och prydnadsväxter den näring som är nödvändig för en mängd viktiga funktioner hos plantan.

Fotografiet visar en utslagen ros, ett antal rosenknoppar som lovar mera samt ett frodigt och friskt bladverk som ramar in den vackra blomman. För att bygga upp en frisk och fin bladmassa och stjälkar behöver växten kväve (N), för att producera livsdugliga rötter och skott vill växterna ha fosfor (P) och för att sätta blommor och frukt samt för att klara övervintringen behövs kalium (K). Tillsammans blir detta NPK, ett begrepp som jag tror att många trädgårdsägare känner till.

NPK är växternas så kallade makronäringsämnen, det vill säga de som behövs i stor mängd och som växterna i längden inte kan klara sig utan. Det finns ett fjärde makronäringsämne och det är magnesium (Mg), som är viktigt för fröutvecklingen.

Utöver makronäringen tar växterna upp ett antal mikronäringsämnen, ex zink, järn, koppar och svavel, som inte behövs i lika stor mängd. Dem går vi inte närmare in på här.

Nu vet vi mer om varför växterna behöver gödning. Senare i veckan kan du läsa om hur du bäst tillför jorden näring.

Hej så länge!
Katarina

tisdag 12 oktober 2010

Blodtopp tittar opp!


Blodtoppen är en pimpinell som har sin huvudsakliga blomning under juni till augusti. Men fortfarande kan den ses titta fram ur höstlöven. Den trivs i vanlig rabatt så länge jorden inte är för torr men är också ett utmärkt val vid dammen eller annan fuktig plats i trädgården. Bladverket på bilden tillhör inte blodtoppen, som har ganska oansenliga parblad med ett uddblad längst ut.

måndag 11 oktober 2010

Måndagsblänkaren 41

Paradisbusken, Kolkwitzia amabilis, har sin storhetstid på våren med överdådig blomning. Så här års kan den se rätt risig och trist ut. Men gå lite närmare och spana in fröställningarna. Det är huvudlösa hönor som hänger där på grenarna.

Denna veckan är det tema gödning som gäller.

Vi hörs i morgon!
Katarina

fredag 8 oktober 2010

Gör en lasagneplantering!

Plantering av blomsterlökar är ett löfte om en ny vår. Ibland står jag där i novemberrusk och eftermiddagsskymning och hivar ner de sista utan större entusiasm och med iskalla händer. Men när det väl är gjort är jag nöjd och förväntansfull. Till våren har jag dessutom glömt bort var och vad jag har grävt ner, så det blir många aha och ser man på!

Tänk på att mylla ner benmjöl när du planterar, 1 rågad matsked till stora lökar, ex narcisser, och en halv matsked till små lökar, som pärlhyacint. Näringsämnena i benmjölet ligger kvar länge i jorden så att lökarna kan smaska i sig när de behöver.

Plantera i lager
Ett roligt sätt att skapa lång lökblomning är att göra en lasagneplantering i låda, kärl eller större kruka. Då väljer du några olika sorter som blommar i olika perioder, ex krokus, vårstjärna och en narciss. Plantera den sort som blommar senast nederst och varva ovanför med den nästtidigastblommande och överst i jordlagret hamnar den som blommar senast. Till våren tittar krokusen upp först, redan i februari, för att när den har gjort sitt följas av vårstjärnan. På upploppet lämnar vårstjärnan över stafettpinnen till narcissen eller vilken lök du nu har valt som den senast blommande.

Det blir jättefint!

Trevlig helg/Katarina

torsdag 7 oktober 2010

Trädgårdstrender 2011


Elmia Garden pågår för fullt i Jönköping. Mässan som främst vänder sig till branschfolk och där nästa års trender ser dagens ljus. Det är fortsatt odling på det lilla formatet som gäller. Här ett miniväxthus från Nelson Garden och i framkanten en odlingslåda.

Just att odla i lådor och stora kärl kommer starkt nästa år. Här på Trädgård i praktiken kommer du kunna läsa allt om hur det går till!

onsdag 6 oktober 2010

Ännu hungrig liten piga!


I växthusets fortfarande frodiga salladslåda fångar jag en sulten sommarsymbol. Är det läge att äta upp sig inför vintern kanske?

Marktäckande växter för halvskugga till skugga

I trädgårdens halvskuggiga till skuggiga delar kan marktäckande växter göra underverk. Under buskar och träd ger de en skön och lummig känsla och täcker marken som annars bara hade varit bar och trist, alternativt full med ogräs. De är också vackra i samplanteringar där de skapar harmoni och samlar ihop helhetsintrycket. Använd också de skuggtåliga martäckarna för att fylla ut platser i trädgården som du helst vill glömma: bakom soptunnor, längs kortsidan på förrådet eller i det mörka hörnet som gränsar mot en cykelväg eller tråkig granne.



Sockblomma Epimedium

Denna vackra och tacksamma marktäckare kräver lite engagemang av sin blivande ägare. Det finns nämligen så många sorter att välja mellan. I välsorterade plantskolor kan du botanisera bland sockblommor med gröna blad som på hösten går över i rött, purpur, brunt och orange. Det finns också vackert brokbladiga sorter medan blommans färg varierar från vitt till gult, rött, rosa, lila och orange. Sockblomman håller effektivt borta ogräs. Plantera den som undervegetation till buskar och träd, som kantväxt eller för att fylla ut i rabatten och samla ihop helhetsintrycket. Sockblomman trivs bäst i halvskugga på näringsrika och fuktiga, men väldränerade jordar.


Hasselört Asarum europaeum

Hasselörten har ett mycket dekorativt bladverk: tjockt, blänkande och krispigt. Den klarar riktigt skuggiga platser där den bildar täta, frodiga mattor. Misströsta inte i början om det inte händer så mycket; hasselörten behöver lite tid att komma igång. De runda, mörkt gröna bladen gör växten både i färg och form till en mjuk kontrast i trädgårdar med mycket sten och raka kanter.
Trivs bäst i fuktig jord.



Skugg-gröna Pachysandra terminalis

Ett talande namn på en av mina favoriter. Skugg-gröna skapar en tät matta, ca 15 cm hög som håller ogräset borta och marken grön och frodig året runt. Trivs i kalkfattiga jordar vilket gör den perfekt att låta breda ut sig på platser i trädgården där mossan tenderar att ta överhanden och där du för länge sedan har tröttnat på att försöka få snyggt med gräsmatta eller rabatter. Skugg-grönan är lätt att själv föröka genom delning på våren. I framkanten av bilden syns hasselört blandat med skugg-grönan.



Vintergröna Vinca minor
Som namnet skvallrar är vintergrönan grön året runt, vilket är en god egenskap hos marktäckare. När lövfällande buskar och träd står kala är det fortfarande liv på marken nedanför. Vintergröna är lättodlad, sprider sig snabbt och trivs i de flesta trädgårdsjordar. Den blommar i april till juni med blå, lila eller vita blommor. Leta gärna i plantskolan efter sorter med vitbrokiga blad och var inte rädd för att blanda färger på blad och blommor. Det finns en storbladig sort, Vinca major.



Ormöga Omphalodes verna

De himmelsblå blommorna kan förväxlas med förgätmigej men ormögats blad är större. En fantastiskt fin marktäckare som bildar täta mattor under buskar och träd. Bladverket är ljust och mycket inbjudande. Ormöga blommar i maj.
Trivs bäst på i lätt fuktiga jordar i halv- till helskugga.

tisdag 5 oktober 2010


INBJUDANDE TRÄDGÅRDSLIV!

Trädgårdsliv är tidningen som gör trädgården rättvisa med fantastiskt vackra bilder och med reportage som berättar det där lilla extra.

Gå in på tradgardsliv.net om du vill läsa mer!

När det bara blir!

Jag är inte särskilt bra på finlir. På att skapa de där små detaljerna som gör så mycket i en trädgård, på altanen eller i växthuset. Däremot är jag bra på att låta saker vara i fred så finliret kommer av sig själv.
I olivkrukan tryckte jag ner ett par taklökar för några år sedan. Visste inte riktigt vad jag skulle göra av dem. Men taklökarna hade järnkoll på vad de ville och fyller nu hela krukan. Dessutom valde murgrönan i en kruka en bit bort att slingra sig dit, den också. Till och med det lilla ogräset som har hittat minsta möjliga plats att vara på är fint, tycker jag. Och jo, det finns en olivträd i krukan. Stammen döljs av murgrönan.




I cirtuskrukan trivs tydligen mossa. Hade aldrig kommit på att lägga dit den själv men vackert är det!

måndag 4 oktober 2010

Marktäckande växter för soliga och torra lägen

Marktäckande växter har en viktig funktion att fylla. De ska täcka bar mark för att hålla borta ogräs, breda ut sig på slänter och andra platser i trädgården som vi inte vill lägga så mycket tid och arbete på och fylla ut och samla ihop intrycket i perennrabatten. För lyckat resultat gäller att välja rätt växter till rätt plats. Här följer några exempel på marktäckande växter som trivs på torra och soliga platser.


Lammöron Stachys byzantina
De vitulliga bladen väcker barnasinnet till liv. För marktäckning är det sorten "Silver Carpet" som är bäst. Den bildar täta mattor, 10-15 cm höga och blommar inte. Lammöron sprider sig med utlöpare, vilket innebär att en ny liten planta växer av från moderplantan och rotar sig någon eller några några centimeter bort. Lammöron trivs i kalk- och näringsfattig, väldränerad jord och i full sol. För att snabba på spridningen går det utmärkt att dela plantor på våren. Lammöron är vackra som marktäckare under rosor eller i rabatten tillsammans med växter med grå, silvriga och röda blad och vita, blå och lila blommor.



Krypmalört Artemisia schmidtiana
En väldoftande, bullig kudde som klarar riktigt torra platser. Blir ca 30 cm hög och blommar med små silvergula blommor i augusti. Plantera gärna tillsammans med växter i vitt, blått, lila och rosa.


Timjan Thymus
En riktig favorit! Växer riktigt tätt och lågt på väldränerad jord i full sol. Perfekt i grusgångar och stenpartier eller, som på bilden, för att ersätta gräsmattan på en plats där den bara blir gul och tråkig. Citrontimjan och backtimjan är underbara kryddor och ger ifrån sig sin doft när man råkar stryka förbi med foten. Kryptimjan och gråtimjan passar inte för kryddning men klarar däremot att bli trampade på. Vackert är att blanda olika sorter som får krypa om varandra.

Fetknoppar Sedum
Här talar vi tacksamma, torktåliga och lättskötta växter. För marktäckning är det de låga sorterna som gäller, exemplevis liten kärleksört, gul fetknopp, vit fetknopp och sorten 'Bertram Anderson'. Sedum är vackert att fylla ut med mellan stenplattor, i stenpartier och soliga perennrabatter. Botanisera i plantskolan för att hitta de färger och former på bladen som passar dig bäst. Det dyker upp nya sorter nästan varje år.


På återseende i morgon för en titt på marktäckande växter för halvskuggiga till skuggiga platser. Och ett par som trivs nästan var som helst!