måndag 4 april 2016

Utrota kirskål?

Går det att utrota kirskål? Hur i så fall? Det finns massor med tips, knep och knåp blandat med glada tillrop om att lära sig att gilla kirskålen och se bladen som fin marktäckning som går att göra nyttig paj på. Jag har haft olika förhållningssätt med tiden och är i år inne på ett nytt spår.

Här ett exempel på när kirskål får finnas som marktäckning och kant mot gräsmatta.
Nämnas bör att trädgården har en trädgårdsmästare som håller daglig koll på framfarten. 

Jag håller med de som tycker att kirskål är rätt snyggt. Bladen är frodiga och bildar en fin, tät grön matta. Ett stort MEN är dock att ingen riktigt kan bestämma var kirskålen ska växa. Den sprider sig ohämmat och kväver det mesta annat som du önskar odla i rabatten. Jag provade att gilla kirskålen och låta den bre ut sig i en del av min stora trädgård och jag lagade både paj och pesto på den. Det funkade bra i ett par säsonger sen tog invasionen fart och  jag tappade all kontroll.

Dra rötter en lömsk syssla!

Jag har i stället provat olika metoder för att i alla fall minska framfarten i mina kirskålsbestånd.

Först drog jag rötter som besatt. Det är en lömsk sysselsättning. Det känns mycket produktiv för rötterna dras villigt upp i långa revor och du luras lätt att tro att NU är de borta. Kirskålen är smartare än så. Kvar i jorden ligger nämligen små rotbitar och revor kvar som är hur livskraftiga som helst och som slår tillbaka genom att skjuta mer än en ny planta från varje reva.

En kirskålsrot som dras sönder ser till att skjuta
många nya revor för att rädda fortplantningen.

Går det då att täcka marken för att kväva kirskålen? Både ja och nej. En noggrann täckning med markduk eller tidningar som i sin tur täcks med bark och får ligga kvar i minst två år kan göra susen. Det fungerar på just det området som är ordentligt täckt men det går inte många veckor förrän nya, friska skott sticker upp vid sidan av. Täck alltså ett större område än bara där kirskålen växer. 

En riktig skräckvariant berättade en väninna till mig om. Hon täckte marken runt sitt grönsaksland med jordsäckar, två stycken ovanpå varandra för bra effekt. Frampå vårkanten sköt ljusgröna, pigga kirskålsskott upp ur den översta säcken.

Nu gäller mormors utmattningsmetod!

Trots sin enorma överlevnadsförmåga så måste även kirskålen följa naturens lagar för hur växter fungerar. Rötterna måste leva för att plantan ska växa. Hur får då rötterna kraft? Jo, genom bladen ovan jord. Många gamla trädgårdsrävar, i ett par generationer före min, jobbade mot kirskål med denna vetskap i ryggen. De utmattade den helt enkelt genom att plocka bort bladen så snart de tittade upp ur jorden. De föll inte i fällan att dra rötter utan det var bara de små skotten som plockades eller klipptes bort. Om och om igen!

Tid nog påverkas rötterna av att de inte får någon energi tillbaka efter att de har lagt kraft på att skjuta skott ovan jord. De blir långsamt men säkert svagare och till slut vissnar de. Så ser i alla fall min plan ut kirskålen ska utmattas! Och det är nu kampen ska börja, när skotten är riktigt små. Jag återkommer med resultatrapport så småningom.

Små pigga vårskott av kirskål som ska plockas bort i min nya plan.



Om författaren: Katarina Kihlberg är skribent, kommunikatör och trädgårdsingenjör.